Föräldrabeskrivning 2

Att slippa repetera det man redan kan

En höstdag när Erica gick i klass 3 kom hon hem å berättade att hon läst ut fjärde boken i Harry Potter-serien. I skolan. På mattelektionerna….

Erica klarade av veckans matteuppgifter på 1-2 lektioner och sedan fick hon läsa sin bänkbok.

Ericas fröken var inte speciellt varken intresserad eller duktig i matte, och hade inte någon större förståelse för vår snabbtänkta dotters behov. Läraren lät Erica göra ut matteboken, och tog sedan fram en ny lärobok – för samma årskurs – så att Erica gjorde mattekursen 2 gånger. Det var då jag som förälder kände att jag var tvungen att säga ifrån. Att göra samma sak flera gånger, att inte få gå vidare och lära sig nytt är ett bra sätt att visa att ett ämne är tråkigt, för det blir det när man bara får repetera det man kan. Extraboken som hon fick av läraren gjorde hon klart på en vecka istället för på en termin som läraren har trott.

Efter många samtal med skolan lyckades vi få fram en ny mattebok till Erica. Boken ”Mattestegen” bygger på att hela klassen kan arbeta i samma bok med samma kapitel men på olika nivåer. Nu var det bara Erica som hade ”Mattestegen” i hennes klass, men hon kunde i alla fall själv välja vilken nivå som hon ville arbeta på, så att det blev utmanande och inte för lätt. 10 minuter i veckan hade hon avstämning med specialläraren.

Dessutom fick skolan inspiration att starta en liten grupp med elever som alla var duktiga i matematik. En gång i veckan fick de ha diskussionsmatte med en speciallärare. Det var mycket uppskattat av alla!

Som komplement till ”Mattestegen” köpte vi föräldrar 3 böcker som heter ”Maximatik” av Anna Palbom & Simon Wigzell. Dessa böcker behandlar matamatiska ämnen som inte ingår i grundskolans kursplan. Krypto, binära tal var några ämnen. Dessa böcker använde Erica som extra-böcker, när hon ville göra något annorlunda. För säkerhets skull visade vi aldrig böckerna för läraren, utan Erica använde dem i smyg.

Det var inte lätt att få Ericas matteundervisning på rätt nivå, och skolan tyckte att vi var väldigt krävande. För att underlätta erbjöd vi oss till och med att själva ansvara för Ericas matte, men det gick inte skolan med på. Istället satte de specialläraren som ansvarig, och när hon slutade mitt i terminen glömde de bort att utse en efterträdare. Det var väldigt tråkigt att skolan inte klarade av att ta sin ansvarsroll, inte heller kunde de motivera Erica utan det var vi föräldrar som i stort sett kom med alla förslag på hur matteundervisningen skulle hanteras.

Från att ha läst Harry Potter under 80% av mattelektionerna lyckades vi få skolan att ge Erica utmaningar i matematik, det var toppen! Nackdelen med upplägget var att det var rätt ensamt.

Som förälder gäller det att vara uppmärksam på när barnen får göra annat än att räkna på mattelektionerna. Det kan vara ett varningstecken. Räknar barnen ”för fort” måste de få svårare uppgifter. Klarar inte skolan det tycker jag att man som förälder kan sticka till dem extraböcker som ”Maximatik” eller kanske några gamla Känguru-tävlingar. Då får barnen berika sig och lära mer om matte, men de går inte fortare fram i matteboken.

 

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!