Nyhetsbrev 3, mars 2015

Det våras för matematisk problemlösning

Våren kommer med stormsteg och väcker nyfikna elevers frågor: Hur många krokusar växer det i Hässlegården? Hur många knoppar finns det på den stora eken? Dessa frågor är exempel på Fermiuppgifter- uppgifter där val av modeller och strategier är helt fritt, och där vi måste göra lämpliga uppskattningar som leder oss fram till ett ungefärligt svar på frågeställningen. För många elever kan det vara både lärorikt och spännande att få jobba med denna typ av matematikproblem där en given lösningsmetod och ett exakt svar saknas. Som inspiration till ert arbete med liknande uppgifter kan ni ta del av artiklar från Nämnaren. Här finns exempel för såväl yngre som äldre åldrar. Ni hittar dem under Mattetalangers litteratursidor.

För de elever som har en kunskapsnivå motsvarande gymnasiet har det kommit ut en ny problemlösningsbok – ”Matematiska utmaningar” av Paul Vaderlind. Boken bygger på en kurs i matematisk problemlösning som ges vid Stockholms Universitet. Ett av syftena med kursen är att alla deltagarna ska bli utmanande, vilket innebär att lärarna är beredda att ge ytterligare uppgifter till de elever som efterfrågar det. På Mattetalangers hemsida finner ni såväl boken som en länk till kursbeskrivningen. För elever som har matematikkunskaper motsvarande grundskolans årskurs nio, finns boken ”Problemlösningens grunder – matematisk metodik” av Henrik Petersson. Här får eleven bekanta sig med begrepp såsom sats, bevis och definition i en problemlösningskontext.

Om ni vill ha lite draghjälp att få igång den lokala diskussionen om särskilt begåvade elevers behov av stöd så kan ni t ex utgå från Ken Engströms berättelse ”Kallad dum tills man tror på det”. Detta framträdande, andra föreläsningar och samtal spelades in under Mensa Sveriges konferens ”Begåvning – tillgång eller belastning?” och finns länkade från Mattetalangers hemsida.

För dem av er som vill veta lite om vad som händer utanför Sveriges gränser så kan vi tipsa om att ni tar del av ett förslag på en europeisk organisation för att stödja arbetet med särskilt begåvade individer i Europa. Förslaget är framtaget av European Council for High Ability (ECHA). Mer om ECHA och hela förslaget finns att läsa på Mattetalangers hemsida. Där hittar ni också en nyligen utgiven sammanställning, ”Talent Development in European Higher Education – Honors programs in the Benelux, Nordic and German-speaking countries”, om vad som görs i några olika europeiska länder vad det gäller högre utbildning för högpresterande och/eller särskilt begåvade individer.

Sist men inte minst. Glöm inte att ställa om klockan!

Med önskningar om en trevlig helg

Linda och Eva