(SIDAN UPPDATERAS)

Under förmiddagen fick vi ta del av två föredrag om särskild begåvning. Vi startade med Bertram Stenlund Fridell från Mensa GCP som gav oss en grundläggande föreläsning om särskild begåvning med en efterföljande frågestund och diskussion. Under passet beskrevs även hur Mensa GCP kan vara ett informationsstöd för skolor och ett samverkansstöd för föräldrar och pedagoger. Bertram har en bakgrund som Ma/NO-lärare och jobbar som kvalitetssamordnare på barn- och utbildningsförvaltningen i Vimmerby. I den rollen ingår bland annat att hålla ihop det  kommunövergripande arbetet kring särskilt begåvade barn och elever. En sammanfattning av hans föredrag hittar du här.

Näst på tur var ett samtal med  Lukas Samby, en särskilt begåvad student, som tidigare varit gäst i Mattetalangers podd. Lukas berättade om erfarenheter från sin skoltid och vad vi som lärare kan göra när vi upptäcker en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut. I samtalet lyftes teman som att våga låta särskilt begåvade elever läsa in ”kunskapsluckor” parallellt med att de blir utmanande, återkoppling till särskilt begåvade elever och studieteknik. Det finns ingen dokumentation från samtalet, men lyssna gärna till det tidigare inspelade poddavsnittet med Lukas.

Innan lunch hölls en presentation och under eftermiddagen hölls en workshop under ledning av Mikael Gustafsson och Linnea Gustafsson, far och dotter, som båda arbetar som matematiklärare i Osby kommun.  Mikael har mångårig erfarenhet som gymnasielärare och har arbetat med utmanande problemlösning för särskilt begåvande elever i högstadiet och han har även ansvarat för tävlingen Pythagoras Quest. Linnea är relativt nyutexaminerad lärare för de tidigare åren och arbetar vid Glimåkra skola. Båda är entusiastiska och drivna personer som älskar att dela med sig av sin kunskap och brinner för matematik. Detta märktes tydligt under föredraget då de lyfte värdet av att jobba kreativt och intresseväckande i matematik.  Bildspelet från presentationen finner du här. Det laborativa materialet som användes under det efterföljande passet går i Sverige under namnet mattegömmor och ni kan finna exempel på sådana tex här.