Hur kan vi stötta barn med hög begåvning och NPF? (år 2023)

Specialpedagog Pia Rehn och psykolog Bo Hejlskov Elvén pratar om hur man kan stötta barn som har en hög begåvning i kombination med en NPF-diagnos. Det är en ovanlig och komplex grupp som ibland kallas 2E – twice exceptional. 2E-elever kan behöva anpassningar och stöd för att få hjälp med sina svårigheter samtidigt som de behöver intellektuell stimulans och fördjupning för att skolan ska kännas meningsfull. Lyssna på avsnittet från UR:s podd ”Fatta familjen” här.

Nu satsas det på särskilt begåvade elever – en utbildningsplan tas fram för Värmland (230208)

• Karlstad kommun tillsammans med regionalt utvecklingscentrum (RUK) på Karlstads universitet ska ta fram en utbildningsplan för särskilt begåvade elever. Och målet är att alla skolor i Värmland ska använda sig av materialet.
• Tanken med utbildningsplanen är att den ska vara en guide för både lärare, rektorer och kommunens personal för hur man bäst ska hjälpa särskilt begåvade elever.
• ”Vi bedömer att vi inte är tillräckligt bra på detta idag, just när man pratar om särskilt begåvad elever så är ju risken att man inte når så långt som man har potential att nå”, säger Henrik Fröling strateg på gymnasie- och vuxenförvaltningen i Karlstad.

2 av 16 kommuner har handlingsplan för särskilt begåvade – Hammarö: Kan lättare identifiera eleverna (230207)

• Hammarö kommun är en av två kommuner som har en särskild handlingsplan för hur de ska hjälpa särskilt begåvade elever i skolan. Det visar P4 Värmlands enkätundersökning.
• Handlingsplanen är ett stöd till lärare och rektorer i hur de kan arbeta med och identifiera särskilt begåvade elever och sedan handlingsplanen togs fram har skolans arbete med dessa elever blivit bättre berättar Camilla Kristiansson, rektor på Hammarlundens skola.
• Trots detta är det fortfarande ungefär 20 procent av eleverna i Hammarö som upplever att de inte får tillräckligt med stimulans i undervisningen. ”Här behöver vi ständigt utveckla oss och vi behöver bli ännu bättre på att identifiera dom här eleverna”, säger Camilla Kristiansson.Lyssna på klippet från SVR P4Värmland.

Ny forskning ska hjälpa skolbarn med särskild begåvning (230204)

• I varje skolklass är det ungefär en elev som är särskilt begåvad.
• Tove Ekelund vid Karlstads universitet som forskar om elever som både är särskilt begåvade och har dyslexi, menar att kunskapen om hur skolan kan hjälpa elever med 2E, twice exceptional behöver öka.
• ”Många elever med särskild begåvning underpresterar i skolan och det kan bero på att det också finns en funktionsnedsättning som inte är identifierad” säger Tove Ekelund.

Särskilt begåvade barn (230203)

Fem procent av grundskolans elever är särskilt begåvade, enligt Skolverket. De behöver, men får inte alltid mer, utmaningar än sina klasskamrater. Specialpedagog Pia Rehn berättar också om de dubbelt exceptionella eleverna som ofta går under skolans radar. Lyssna till avsnittet på Jobbiga föräldrar-UR.

Särskilt begåvade barn får ofta problem i skolan (230131)

Fyraåriga Teddy Hobbs sätter fokus på särbegåvade barn som nybliven medlem i Mensa. I varje klassrum i Sverige kan det finnas upp till två barn med särskild begåvning.

Särbegåvade barn har lätt att lära, men kan just därför få problem om skolan inte stimulerar dem tillräckligt.

Hör Lisa Agerbaek, mamma till en särbegåvad son, och Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik i SVR P1.

Ny rapport Skolinspektionen (221122)

Sveriges Radio P1 tog i programmet ”Studio Ett” upp Skolinspektionens rapport ”Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling”.Lyssna på reportaget här. Intervjun kommer ca 27.30 in i programmet och varar i 10 minuter.

I tidskriften Elevhälsa fanns i nr. 1 2022 tre artiklar om särskild begåvning. Läs mer på länkarna nedan. (220303)

Barn måste få ta höjd.

Skolan behöver bli bättre på att identifiera elever med särskild begåvning. Det är en rättvisefråga och ett lagkrav, betonar Mona Liljedahl, specialpedagog och författare.

Högre krav kan leda till misslyckande 

I skolan kan det ibland bli för mycket fokus på begåvningen, menar Johanna Stålnacke, specialist i neuropsykologi. Där kan skolpsykologen vara till stor hjälp. – Vi är mycket mer än vår begåvning. Ett ensidigt fokus på en egenskap eller typ av förmåga är olyckligt.

De bejakar lusten med ABC
Specialklubbar, snabbare tempo och elevmentorer. På Lugnets skola, navskola i Stockholm, har man många olika lösningar för elever som behöver utmanas mer.

40 miljoner kronor till forskning om särskilt begåvade barn (220303)

40 miljoner: Så mycket satsar Vetenskapsrådet på en forskarskola som ska titta närmare på vilka behov särskilt begåvade barn har och hur man bäst kan anpassa skolgången för dem. – Särskilt begåvade elever brottas i många länder med att inte bli förstådda. Vi hoppas att den här forskningen ska hjälpa till att lyfta de här studenterna, säger Valerie Margrain, professor i pedagogiskt arbete. Läs mer och lyssna på intervjun med Valerie i SVT Nyheter Värmland

Chatt: 44 berättelser om särskild begåvning under skolgången (220303) SVT Nyheter öppnade ett chattfönster där publiken fick möjlighet att dela med sig av erfarenheter av särskild begåvning under skolgången. 44 starka berättelser från skolans värld finns att ta del av. Berörande vittnesmål från en vardag i skolan eller från ett hem där någon vägrar gå till skolan. Läs om hur det är att vara ett barn som har lätt för sig i skolan, och om hur det är att vara en förälder som dagligen kämpar för att få sina barn att trivas i skolan.

Simons tre bästa tips för att underlätta för särbegåvade elever (220302)

– Det har varit upp till enskilda lärare och enskilda skolor att ta itu med det här på sitt sätt, för att försöka hitta lösningar. Jag tycker att man borde hitta ett system för det. Och det behöver inte ens kosta någonting, säger Simon Helgesson som själv är särbegåvad. Läs mer och lyssna på intervjun med Simon i SVT Nyheter Öst

För Simon kändes skolan som ett fängelse (220302)

Simon Helgesson lärde sig snabbare än andra, vilket ledde till att han tvingades läsa om samma böcker och göra om samma prov, gång på gång under sin skoltid. – Varje gång jag bytte lärare var jag tvungen att göra om samma sak som jag redan hade gjort. De trodde inte på att jag redan kunde det. Till slut kändes det som ett straff. Läs mer och lyssna på Simon i SVT Nyheter Öst

Djurgårdsskolan i Kristinehamn: Har lyckats hjälpa särskilt begåvade barn – trots avsaknad av handlingsplan (220302)

På Djurgårdsskolan i Kristinehamn saknas en handlingsplan för hur särskilt begåvade barn ska hanteras. Men rektorn Pia Lindholm anser att de har lyckats bra ändå. Läs mer och lyssna på intervjun med Pia i SVT Nyheter Värmland

Forskaren saknar handlingsplan för särskilt begåvade elever i Värmland (220301)

De flesta skolor i Värmland saknar en handlingsplan för att ge särskilt begåvade elever rätt stöd och utmaningar. Ett bekymmer, enligt forskaren och läraren Elisabet Mellroth vid Karlstads universitet. – Det blir inte en likvärdig skola, säger hon. Läs mer och lyssna på intervjun med Elisabet i SVT Nyheter Värmland

Satsa även på begåvade elever – det gynnar hela skolan (201228)

”Det är lite skamligt att vara begåvad.” Så sa en av de studenter med toppbetyg i allt som jag har intervjuat om svensk skola och begåvning för boken ”Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2020” (Studentlitteratur 2021). Läs hela artikeln i DN

Gabriel, 11 år, är särbegåvad (200623)

”Man får prata om att man har en liten Zlatan hemma men inte om man har en Einstein”. Citatet kommer från en artikel i aftonbladet och tillhör mamman till Gabriel, 11 år, som är särskilt begåvad och till hösten börjar årskurs nio.

Fem procent är särbegåvade – Signe, 14, är en av dem (200102)

Som barn hade Signe Östlin en period då hon hellre löste mattetal än lyssnade på godnattsagor. I sexårsåldern ville hon bara bokstavera alla ord och meningar.

– Det var så jag lärde mig stava till glass. Jag bad pappa om en g-l-a-s men fick ju fel sak, minns Signe.

Läs mer om Signe och hennes skoltid i GP:s artikel.

Höyt intelligente jenter oppdages ikke av laerere (191114)

Én til to elever i hver klasse er uvanlig evnerike, men læreren vet ikke alltid hvem de er. Særlig jentene er flinke til å skjule smartheten. Läs mer på Utdanningsnytt.no.

Cecilia, mentor till särskilt begåvade Vilma: ”Skolan behöver vara mer flexibel” (191021)

Att skapa goda relationer med eleverna för att förstå vilka behov de har och vilka eventuella anpassningar som behövs är något samhällskunskapsläraren och mentorn Cecilia Elfors återkommer till. Särskild begåvning är något de håller på att lära sig mer om. Att 17-åriga Vilma Lindvall har börjat på skolan har gett extra skjuts i det arbetet. Läs mer på SVTs hemsida.

Frågor och svar om särskild begåvning i skolan (191021)

Mona Liljedahl är gymnasielärare och jobbar som specialpedagog. Hon har skrivit två böcker i ämnet särskild begåvning och är medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever” som gavs ut 2015. Läs mer på SVTs hemsida.

Regeringsuppdrag: Skolorna ska ge bättre stöd till elever som snabbare når kunskapsmålen (191021)

Permanenta spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan och bättre möjligheter att läsa kurser på en högre nivå. I mars nästa år ska Skolverket presentera förslag till regeringen på hur skolorna ska arbeta med elever som lätt når kunskapskraven. Läs mer på SVTs hemsida.

Skolverket ser risker när skolan inte hjälper alla elever (190924)

Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket, ser risker med att inte tillgodose behoven som finns hos elever med hög ambition eller en särskild begåvning. I en intervju som svt gjort menar hon att även elever som lätt når kunskapskraven ska kunna ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Läs mer på SVTs hemsida.

Skolinspektionen ger skola bakläxa – saknades stöd för flicka med särskild begåvning (190904)

Svedala kommun får kritik från Skolinspektionen för att inte ha gett tillräcklig stimulans till en flicka med särskild begåvning. Flickan ska nu undervisas tillsammans med betydligt äldre elever. Läs mer i lokaltidningen.

Anton var för begåvad för skolan – blev hemmasittare (190810)

@spp/ui-lead-text">Anton Lindvall hade väldigt lätt för sig i skolan och lärde sig nya saker snabbare än sina klasskamrater. Ändå blev han hemmasittare.– Hela skolgången kämpade jag för att verka normalbegåvad och som alla andra, och till slut orkade jag inte längre, säger Anton Lindvall. Läs och hör mer via Aftonbladet.

Elever som laerer raskere enn snittet får eget undervisningsopplegg (1906XX)

Prøveprosjektet Talentsenter i realfag er så vellykket at ordningen blir permanent. Sonja Wunderlich, 15, og Leona Wunderlich er gjester i studio på TV 2 Nyhetskanalen, Norge.

Att vara 2e i den svenska skolan (1905XX)

”Jag är, bokstavligt talat, en på miljonen. Jag har ångest och autism. Jag har ett iq som överstiger 175. Ibland tittar mina lärare på mig som om jag skrämmer dem. Inte för att jag håller en kniv. Inte på grund av en knuten näve. Utan för att jag är någon som de inte riktigt vet hur de skall förhålla sig till.”

Sigrid och Rune deltar i projekt för särskilt begåvade (190311)

Kungsbackaeleverna Sigrid Carlberg och Rune Broström är särskilt begåvade och hade en tuff skolgång under flera år. Men sedan det kommunala projektet Team drog i gång har de känt att det blivit roligt att gå till skolan igen. Se inslaget på SVT Nyheter Halland.

Så hjälper din kommun särskilt begåvade barn (190311)

Fem procent av eleverna i Sveriges skolor är särskilt begåvade och behöver ofta andra utmaningar än klasskamraterna för att inte tröttna. Så här jobbar din kommun för att fånga upp dessa elever. Läs mer på SVT Nyheter Hallands hemsida.

Team i Kungsbacka ska fånga upp särbegåvade elever (190311)

Kungsbacka kommun har sedan en tid tillbaka drivit ett projekt där målet är att hjälpa och stötta skolpersonal med att hitta och stötta särskilt begåvade elever. På så sätt ska deras kompetens bevaras in i framtiden. Se inslaget på