AVSNITT 12

Särskilt begåvade yngre barn – samtal med Valerie Margrain

Är begåvning verkligen en relevant fråga för förskolan i Sverige? Borde inte barn tillåtas vara barn? Dessa frågor inleder detta poddavsnitt där vi tillsammans med professor Valerie Margrain samtalar kring särskilt begåvade yngre barn, dvs barn upp till åtta års ålder. I avsnittet behandlas även frågor som: Vilka egenskaper och beteenden framträder hos särskilt begåvade barn redan i spädbarnsåldern? Hur kan ett bra samspel mellan föräldrar och förskolepersonal öka möjligheten att upptäcka och stimulera dessa barn? Är det viktigt att bemöta även yngre barns sociala och emotionella behov? Vilka är de yngre barnens främsta behov? Vilka svårigheter och utmaningar finns hemma och i skolan? Om barn redan i förskolan anpassar sig för att passa in i gruppen, vilka risker finns med detta?

I podden lyfts också allmänna såväl som speciella undervisningsstrategier som man i förskolan kan använda för att främja utvecklingen av särskilt begåvade barn.  I anslutning till detta diskuteras ramverket SPARK (som är en förkortning Support, Policy, Awareness, Relationship, Knowledge), som kan användas för att utvärdera hur väl en verksamhet uppfyller centrala kriterier för att möta de särskilt begåvade barnens behov.

Genom hela avsnittet ger Valerie målande exempel på yngre barns agerande/uttryck/förmågor och vi får bland annat höra om ettåriga Lotta som vägrar sova för att hon inte vill missa vad som händer omkring henne,  tvååringen som uthålligt men samtidigt frustrerat ägnar hela 45 minuter åt att lösa utmaningen med att öppna en matlåda, treåriga Tommy som försöker lära sin farfar multiplikation, treåriga David som roar sig med att knäcka koden till mammas dator, fyraåringen som vill lära sig olika länders geografi så att han kan bli pilot och många fler skildringar. Valerie lyfter också fram konkreta tips på hur man som pedagog kan interagera med barnen på ett värdefullt sätt.  Exempelvis lyfts att ”Higher order questions” kan öppna upp för djupa och intensiva dialoger med barnen.

Valerie talar mycket ödmjukt om förskolepersonalens skicklighet och kompetens, och hon understryker även vikten av att förskolans verksamhet får bedrivas under de fria och lekfulla former som de nu görs, och att just denna verksamhet ger stort utrymme för att även särskilt begåvande barn kan växa socioemotionellt, kunskapsmässigt, men också som sociala och trygga individer.

Samtalet knyter an till Valeries bokkapitel    ”Bright sparks – att tända gnistor i svensk förskola” i antologin Särskild begåvning i praktik och forskning, men knyter även an till Valeries egen forskning om yngre särskilt begåvade barn.

Valerie är ursprungligen från Nya Zeeland där hon verkat under många år. Hon har också arbetat i Australien, där hon är adjungerad professor i utbildningsvetenskap vid Victoria University i Melbourne.  Sedan 2018 är Valerie professor i pedagogiskt arbete vid Karlstad Universitet. Valerie är koordinator för ”the Gifted doctoral programme” vilket är ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Stockholm och Mälardalen.  För närvarande är det 10 doktorander som är aktiva inom projektet.  Valerie är också koordinator för ”the Nordic Network for Gifted Education”, där alla är välkomna att delta.  Du kan anmäla ditt intresse via https://www.kau.se/en/giftednetwork . På fritiden är Valerie gärna med familjen, reser eller pusslar wasgij och mysteriepussel. 

Nedan finner ni några artiklar som kan vara särskilt intressanta att ta del av i samband med detta poddasvnitt. Ytterligare artiklar finns att finna på Valeries hemsida.

Mattetalanger