Från Möjligheternas dag till Möjligheternas år

Året rivstartade med Möjligheternas dag där utveckling av särskild matematisk begåvning stod i fokus. Engagerade föreläsare, hängivna konferensdeltagare och entusiastiska barn och ungdomar fyllde dagen med spännande aktiviteter och diskussioner. Stort tack till er alla! Dokumentationen av föreläsningarna, ett urval av elevövningarna och klipp från media finns upplagda på Mattetalangers hemsida. Kolla in detta.

På konferensen presenterades bland annat ett spännande utvecklingsprojekt, från Karlstads kommun, som nu också går att läsa om i senaste numret av Nämnaren. Målet med projektet är att utveckla grundskoleverksamheten så att elever med särskild begåvning ska finna mening och ges bättre möjlighet att utveckla sin kunskap.  Läs projektledare Elisabet Mellroths artikel – Med rätt att utvecklas i en skola för alla – ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad.

Med på konferensen fanns också Attila Szabo som höll ett uppskattat föredrag om sin forskning. I senaste numret av NOMAD (tidskriften Nordisk matematikdidaktik) finns nu hans artikel Matematikundervisning för begåvade elever – en forskningsöversikt publicerad. Läs gärna den.

I påskveckan välkomnar Linnéuniversitetet alla intresserade, unga som gamla, i närheten av Växjö att ”gympa” sin hjärna med matematiska utmaningar. Anteckna onsdagen den 12:e april i almanackan för en tur till Mattefredag (jo, det heter så även om de kör på en onsdag:) och djupaste Småland.

Den 15:e april är det sedan dags för antagningsprovet till årets Mattekollo. Lägret som äger rum i Karlstad i augusti riktar sig till 60 matematik- och programmeringsintresserade elever från hela Sverige som avslutat årskurs 6, 7, 8, eller 9. Mer info om ovanstående event hittar ni i Mattetalangers kolumn för aktuella händelser. 

Under aktuellt hittar ni också länken till Skolinspektionens årsrapport till regeringen. Det är värt att notera att generaldirektör Helén Ängmo i sin sammanfattning understryker att många elever vill utvecklas längre och snabbare kunskapsmässigt än vad de idag får möjlighet att göra i skolan. Det blir alltså alltmer uppenbart att det på nationell nivå måste vidtas åtgärder för att lärare ska få möjlighet att stödja och utmana varje elev i klassrummet – även de särskilt begåvade.

Det är viktigt att på olika sätt uppmärksamma frågor rörande särskild begåvning. På Mattetalanger har vi därför nu även lagt till några tips på tänkvärda filmer som på olika sätt belyser livet för och med särskilt begåvade. Dessa filmer kan också initiera diskussioner om hur vi bör bemöta särskilt begåvade i skola och i samhället. Just nu går Dolda tillgångar (Hidden figures) på svenska biografer. Perfekt sysselsättning om regnet slår till under ledigheten. Hör gärna av dig till oss om vi missat att lägga upp din favoritfilm inom området.

Efter påsk kan vi se fram emot utgivningen av boken Undersökande matematik. Differentierad problemlösning av Henrik Petersson. Boken är fylld med utmanande problem som riktar sig till gymnasieelever, lärarstudenter och lärare. Det innebär att den säkerligen även passar en del särskilt begåvade elever från grundskolan. Med andra ord en bok som borde finnas på de flesta skolor – för elever såväl som lärare.

En annan bok som också kommer ut i påsk och som bör finnas på varje skola är Elever med särskild begåvning, av Eva Pettersson. Boken beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt vad särskild begåvning innebär, hur vi i skolan kan bemöta särskilt begåvade elevers behov samt hur vi kan skapa möjligheter för ökad acceptans och förståelse för dessa elever.  

En annan intressant bok som redan släppts är Mathematical Buffet, av Victor Ufnarovski, Frank Wikström och Jana Madjarova. Det är en bok med riktigt riktigt svåra problem hämtade från matematikolympiadens fascinerande värld. Det är med andra ord en härlig godisbit för den extremt begåvade och matematikintresserade. Ni hittar dessa och många fler boktips på Mattetalangers litteratursidor.

Som ett steg på vägen mot matematikolympiadens utmaningar finns massor av andra spännande tävlingsuppgifter. En del särskilt begåvade elever har kanske också haft lyckan att fått jobba med Högstadiets matematiktävling, Pythagoras Quest, Kängurutävlingen eller någon annan av Sveriges matematiktävlingar som gått under våren. Ni som missat datumen för vårens tävlingar kan kika på vår hemsida och se vilka tävlingar som står på tur i höst. Kanske finns det en ny spännande utmaning som bara ligger och väntar på dig och dina elever. Fram till dess kan ni gotta er med alla de problem som faktiskt redan finns tillgängliga. Tänk då på att följa upp arbetet med tävlingsproblemen så att de blir underlag för en rik diskussion mellan dig och dina elever. Då förvandlas de till en riktig skatt!

Väl inne på skatter och rikedomar kommer vi osökt in på Norge. Intressant nog kan vi se att de där fortsätter sin satsning på elever med hög lärandepotential, då Utdanningsdirektoraret givit fyra vetenskapscenter i landet uppdraget att utveckla talangcenter. Satsningen som gäller matematik och naturvetenskap påbörjades hösten 2016 och förväntas avslutas 2019.

Två norska ungdomar som funnit sin passion i matematiken är Torstein Vik och Ane Espeseth. Under gymnasietiden fick de möjligheten att vara med i Norges upplaga av Unga Forskare. Med bidraget – Motivic Symbols and Classical Multiplicative Functions – vann de inte bara den norska tävlingen utan även den europeiska finalen. Nu återstår den internationella finalen som går av stapeln i Los Angeles i maj. Så coolt! Vi håller tummarna för att det ska gå bra för dem. Vi försöker också få kontakt med ungdomarna och deras svenska(!) lärare framöver för att lära oss mer om hur de jobbar med matematiken i skolan. Självklart ska vi också höra om vi kan få publicera deras arbete på vår hemsida. Du kan redan nu läsa lite mer om de norska projekten på Mattetalangers hemsida.   

På mediasidan kan du också läsa att Finland står inför stora utmaningar i skolan. De fina PISA-resultaten som Finland uppvisar är ett resultat av ett fantastiskt arbete med att höja de finska elevernas lägstanivå. Enligt Nordiska Talangnätverkets finska representant, Camilla Svens-Liavåg, är dock de särskilt begåvade eleverna osynliga i den finska skolpolitiken och därmed också ofta i den finska skolan. Bakom statistiken döljer sig alltså en dyster verklighet för många elever – precis som här i Sverige. Men, istället för att tappa modet så bör vi tänka att Sverige och Finland, tillsammans med de andra nordiska länderna, kan lära av varandra och finna stöd och inspiration i varandras arbete för att utveckla en hållbar undervisning även för särskilt begåvade elever. Kanske kan vi rent av uppbringa lite nordisk sisu och se fram emot ett Möjligheternas år!

Glad påsk på er alla

Våriga hälsningar Linda och Eva