Livslång lust att lära?

Nyfikenheten driver oss framåt och för livslångt lärare är det viktigt att aldrig sluta fråga. Så varför inte starta där.

Vill du veta vad den samlade internationella forskningen säger om undervisning för särskilt matematikbegåvade elever? Då kan du ta del av Attila Szabos avhandling Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils, vilken framgångsrikt försvarades i slutet av förra året. Ni hittar länken till avhandlingen på vår hemsida.

Attila har även skrivit en kortare forskningsöversikt om begåvade matematikelever och deras sociala situation i klassrummet. I artikeln med titeln Begåvade elever i matematikklassrummet ges flera förslag på åtgärder på olika nivåer som kan ha goda effekter på begåvade elevers kunskapsutveckling och hur de vill bli bemötta. Texten ingår i Nämnarens artikelserie om Mattetalanger och kommer inom kort att finnas tillgänglig på Mattetalangers hemsida. En godbit att längta efter.

På hemsidan finns redan nu andra spännande texter i samma artikelserie. I decembernumret kan ni läsa om ett mångårigt arbete med att skapa rutiner och aktiviteter för att utmana särskilt matematikbegåvade grundskoleelever och stimulera lärare till att utveckla sitt arbete med särskilt matematikbegåvade elever. Lärarna Bodil Lövgren och Lars-Olov Strömberg ger konkreta exempel på upplägg, innehåll och andra erfarenheter från sitt arbete i Västerås kommun. Låt dig inspireras genom att ta del av hela texten Utmanande problemlösning för elever i grundskolan på Mattetalangers hemsida.

I den senaste artikeln i serien väcker Jakob Lavröd frågan Kan gymnasieelever bedriva forskning? Jakob tar oss sedan med på en beskrivning av arbetet inom International Young Physicists Tournament (IYPT) och gymnasielevernas kittlande utmaning att utifrån öppna problemformuleringar konstruera konkreta och för eleverna meningsfulla frågeställningar som går att experimentera och resonera kring. Under arbetets gång får eleverna möjlighet att arbeta med problemlösning i fysikforskningens framkant, där matematiken spelar en viktig roll. Det är värt att notera att uppgifterna som presenteras av IYPT kan användas som underlag för gymnasiala examensarbeten. Ni vet var ni hittar mer info. 🙂

På tal om examensarbeten så vill vi uppmuntra gymnasielever som har skrivit ett projektarbete, gymnasiearbete, eller annan text i matematik att senast 5:e maj skicka in den till Stockholms universitets uppsatstävling i bästa matematiska text. Det vinnande bidraget belönas med äran och en trevlig summa pengar. Läs gärna mer om tävlingen på vår hemsida.

Just driftiga och högpresterande gymnasielevers skolsituation är under luppen i en granskning som Skolinspektionen just nu genomför. Kvalitetsgranskningen fokuserar hur högpresterande elever utmanas, stimuleras och stöttas i skolan genom frågeställningarna: a) I vilken utsträckning genomförs en god utmanande undervisning med allmändidaktiska kvaliteter för högpresterande elever? och b) I vilken utsträckning ger gymnasieskolans övergripande organisation och arbetssätt förutsättningar för en god utmanande undervisning av högpresterande elever? Resultatet förväntas presenteras under hösten 2018.

Innan hösten har vi dock en förhoppningsvis spännande sommar framför oss. Då finns det också möjligheter för elever att träffa andra särskilt matematikbegåvade och matematikintresserade elever genom att delta på läger. På Mattetalangers hemsida hittar ni information om såväl internationella, nationella som lokala läger.

Ett internationellt exempel är PROMYS Europes utmanande sexveckors sommarläger (summer program) i matematik för elever över 16 år. Lägret riktar sig till elever inom Europa som har ovanligt utvecklade förmågor och djupa tankar inom matematik. Utbildningen sker vid universitetet i Oxford. Sista anmälningsdagen är 18 mars.

Ett nationellt lägerexempel är Matematiksällskapets Mattekollo för särskilt begåvade matematikelever. Nytt för i år är att det kommer att hållas två läger, ett för de som gått färdigt åk 6-8 och ett för de som gått färdigt åk 9-gy1. Notera att man även välkomnar lägerledare. Anmälan öppnas 31:e mars.

På lokal nivå finner vi bland annat läger som ritar sig till elever på enskilda skolor. Ett sådant är Malmö Borgarskolas matematikläger. På Mattetalangers hemsidor hittar ni utförligare information om upplägg och innehåll i dessa läger. I vissa fall finner ni även exempel på konkreta matematikuppgifter. Uppmuntra gärna elever att delta i matematikläger eller varför inte inspireras till att starta egna lokala varianter.

Mycket av det som nämnts ovan berör elever i de senare skolåren. Så ser det ofta ut när det gäller insatser för särskilt begåvade elever, trots att forskning pekar på att vi bör uppmärksamma och stimulera dessa elever så tidigt som möjligt. Nedan följer dock ett par exempel på insatser riktade just mot de yngre eleverna – och deras lärare.

Möjligheternas dag 2018, som arrangerades vid Blekinge tekniska högskola, fokuserade matematikaktiviteter för elever i åk F-7 och uppslutningen var mycket god. Även några lärare för F-7 valde att vara med för att observera elevaktiviteterna. Utvärderingen visade att dagar som denna är väldigt uppskattade och att det finns önskemål om fler Möjligheternas dag under året. Flera föräldrar uttryckte också tacksamhet över att även elever från förskoleklass var välkomna. Detta är något vi alla bör ta med oss och vi på Mattetalanger vill uppmuntra er till att erbjuda liknande dagar. På Mattetalangers hemsida hittar ni exempel på uppgifter och aktiviteter som erbjöds under dagen och som kanske kan ge upphov till idéer som ni kan förverkliga på hemmaplan.

En stark önskan hos oss på Mattetalanger är att man inom lärarutbildningen tar upp frågor kring särskilt begåvade elever som ett obligatoriskt inslag. Sannolikheten för detta ökar om särskild begåvning ses som ett naturligt inslag i grundläggande litteratur som exempelvis tar upp olika aspekter på undervisning och lärande. Det är därför glädjande att det i den nyligen utgivna boken Att bli lärare i matematik (i åk 1-6) finns ett kapitel om Särskilt matematikbegåvade elever. Texten utmanar den blivande läraren att själv ifrågasätta konventioner i skolan för att hitta möjligheter att möta eleven på lämpligt sätt och på rätt nivå – redan från elevens första skoldag. Det övergripande målet är att i enlighet med Skollagen stödja eleven till en livslång lust att lära. Hur arbetar du i din strävan mot det målet?

Nyfikna hälsningar och med en önskan om en fin vår

Linda och Eva