Tid att gå i idé

Äntligen! Den första november slog BTH återigen upp portarna för att tillsammans med NCM välkomna runt 60 särskilt matematikbegåvade och matematikintresserade elever till Möjligheternas dag – en dag full av matematiska utmaningar.  De yngsta eleverna arbetade med aritmetik, uppskattning och programmering. Självklart fick de också möta en hel del utmaningar. De presenterades exempelvis inför frågan om det finns oändligt många primtalslösningar. Jajamän, det är ett olöst matematikproblem i forskarvärlden. De något äldre eleverna stegade sig upp mot allt svårare uppgifter på matematikstegen, för att därefter laborera med en mängd olika stationsövningar. De äldsta eleverna fick denna gång träda in i grafteorins fängslande värld. Vill du ta del av några av dagens elevaktiviteter så kika in på Mattetalangers hemsida. Dagen var mycket uppskattad vilket också fångades i ett TV-inslag.

Möjligheternas dag var även en fortbildningsdag för lärare, som fick ta del av hur man kan skapa utmanande och inspirerande undervisning i matematik och programmering för grundskolan. Under dagen djupdök 35 deltagare i föredrag och diskussioner om differentierad undervisning, hur vi säkerställer progression i undervisning samt hur förvaltningar kan stödja lärares och skolors arbete med att utmana varje elev. Vidare lyftes vikten av tidiga insatser för elever som vill och kan mer, i matematik och programmering, för att skapa förutsättningar för förändring och utveckling i världen. Mer om föredragshållarnas bidrag hittar ni på Mattetalangers hemsida. Att Möjligheternas dag är en efterfrågad resurs visar de mail som vi fått från lärare och elever som missat årets event. Förhoppningsvis ses vi nästa höstlov😊.

I förra nyhetsbrevet introducerade vi poddavsnittet om Intize´s mentorsprogram för matematikbegåvade elever. I detta avsnitt samtalar vi med Linda Ekberg och Hedda Nooij, projektledare respektive mentor i den ideella organisationen. Nu finns detta och ytterligare två avsnitt, nummer nio och tio, i vår serie ute. Avsnitt nio handlar om Fördjupningsgrupper i matematik och i podden diskuteras vilka möjligheter som finns att arbeta med fördjupningsgrupper, i skolans regi och nära integrerat med ordinarie skolverksamhet, för att stimulera och utmana högpresterande och särskilt begåvade matematikelever. Vår gäst i sammanhanget är Cecilia Eriksson, speciallärare i matematik i årskurs 4-6 samt forskarstuderande vid Uppsala universitet inom naturvetenskapens didaktik. Vårt senaste tillskott i podden handlar om Utmaningar med och möjligheter för elever med 2E. Elever som är twice exceptional (2E) är särskilt begåvade och har samtidigt en eller flera funktionsnedsättningar. Detta viktiga tema diskuteras med Pia Rehn, specialpedagog vid Botkyrka utbildningsförvaltning och författare till boken När det enkla ändå blir svårt: särskilt begåvade elever med adhd och autism.  Pia har många strängar på sin lyra och har även arbetat som lärare, lärarutbildare och talesperson för särskilt begåvade elever vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

I slutet av november publicerades Skolinspektionsrapporten Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling – med fokus på elever i årskurs 4. Granskningen visar att så många som 24 av 29 av de i studien deltagande skolorna behöver utveckla sin undervisning för att säkerställa att dessa elever får en utbildning som ger dem möjlighet att stimuleras och nå en kunskapsmässig utveckling utifrån deras förutsättningar. Granskningen har fokuserat både på lärarnas arbete och i vilken mån skolans ledning stödjer en undervisning som stimulerar dessa elever. Ulrika Rosengren, en av de ansvariga för utredningen kommenterar resultatet på följande sätt:

– Om skolan inte lyckas främja elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna kan följderna bli stora. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet. Bristande stimulans kan också leda till passivitet hos elever, vilket i förlängningen kan leda till att elever misslyckas i skolan.

Rapporten är den andra granskningen inom temat utmanade och stimulerande undervisning för högpresterande elever. Den första rapporten kom redan 2018 och gällde då Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Även den gången var Ulrika med i granskningen, då som projektledare och granskningsansvarig. Resultatet i denna äldre undersökning diskuteras med Ulrika i Mattetalangers podd i avsnitt 5. Vi på Mattetalanger hoppas och tror på en framtida podduppföljning även av den nya granskningen.

De båda granskningarna visar på flera gemensamma drag där det primära är att elever som har lätt för att lära inte får tillräckligt med stimulans och utmaningar av skolan för att komma längre i sin kunskapsutveckling. Även om enskilda lärare lyckas väl i sitt arbete med att utmana och stimulera elever stöder skolans övergripande organisation i låg grad lärarnas arbete inom detta område. Det finns därmed en risk att elever utelämnas till enskilda lärares kompetens och engagemang trots att det i skollagen står att alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Slutligen visar granskningarna att dessa elever sällan synliggörs i skolans resultatuppföljning. Skolinspektionen har också lanserat en ny podd – Inspektionspodden, där ett av avsnitten som släpptes i förra veckan handlar om elever som lätt uppnår kunskapskraven. Lyssna gärna på denna.

Med Skolinspektionens rapport i åtanke är det därför glädjande att det runt om i landet formuleras allt fler handlingsplaner för utveckling av särskilt begåvade elever. I november antog även Karlskrona kommun en handlingsplan för barn och elever med särskild begåvning. Det som gör att denna plan är värd ett extra omnämnande här är att den har en ovanligt tydlig framskrivning av ansvarsfördelningen genom hela den kommunala organisationen. I slutet av dokumentet specificeras vilket ansvar som åligger förvaltningsledning, specialpedagog med samordnande ansvar, skolledare, elevhälsan, av skolledare utsedd ambassadör respektive undervisande pedagoger. På detta vis framgår det med all önskvärd tydlighet att det är vårt gemensamma ansvar att se till att vi får helt andra resultat nästa gång Skolinspektionen gör en inspektion.

Ja, handlingsplaner är bra, men än bättre är när dessa handlingsplaner får en operativ verkan i skolorganisationen och därmed också påverkar undervisningen för eleverna.  Som ett led i implementeringen av Stockholms stads handlingsplan har Lugnets skola i Hammarby sjöstad blivit ett kompetensnav för lärande om särskilt begåvade elever. Skolan erbjuder extralektioner i bild och har speciella undervisningsgrupper i engelska, svenska och matematik. Läs mer om skolan och vikten av tidigt stöd för särskilt begåvade elever i Pedagog Stockholm. Som ett led i implementeringen av Karlskrona kommuns handlingsplan byggs ett nätverk mellan lärare som agerar talangkoordinatorer och lärare som är ambassadörer för frågor om anpassningar för särskilt begåvade elever på respektive skola i kommunen. Vidare erbjuder kommunen alla kommunens särskilt matematikbegåvade, eller matematikintresserade elever, att varje vecka delta i utmanande matematikundervisning vid kommunens gymnasieskola. Till våren startar ytterligare en specialgrupp i historia.

Känner du själv till ytterligare goda exempel? Vill du berätta om allt ni gör på er skola eller i er kommun? Då är du hjärtligt välkommen att höra av dig till oss på Mattetalanger.  Vi på Mattetalanger tror på att ta stöd mot och hjälp av andra kommuners arbete för att tillsammans komma än längre. Vår erfarenhet är att lärare, specialpedagoger och kommunala utvecklingsledare med glädje delar med sig av sina handlingsplaner, upplägg och utvecklingsidéer. Och visst känns det härligt när andra tar kontakt och intresserar sig för ditt speciella arbete som du brinner för.

Men att brinna för sitt yrke kan ha sitt pris. Så här i slutet av terminen kan det kännas som om man vill gå i ide och stanna där tills vårens första blommor gör sig påminda. Så se till att ta väl hand om dig. Ta om möjligt helledigt några dagar. Planera ingenting. Tillåt dig bara vara. Här och nu. Och när snön så småningom dalar och du fångar en flinga med tungan, när du spontant gör en snöängel i snön och skrattar när snön virvlar upp i luften och landar innanför halsduken och jackkragen – det är då du hittat det. Lugnet. Det är också då energin återigen byggs upp, kreativiteten flödar till och lusten till vårt fantastiska arbete med barn och ungdomar värmer lika gott som en kopp het choklad. Njut av dessa dagar! Och om du kan välja – gå inte i ide, gå i idé!

Varma jul- och nyårshälsningarna från

Linda och Eva