Matematikspecifik forskningslitteratur

SVERIGE

Carlsson, H. (2012). Undervisningsform, klassrumsnormer och matematiska förmågor. En studie av ett lokalt undervisningsförsök för elever med intresse och fallenhet för matematik. Licentiatavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet.

Brandl, M., & Szabo, A. (2019). Overexcitability, iconoclasm and mathematical creativity & giftedness. I M. Nolte (Red.), Proceedings of the 11th International Conference on Mathematical Creativity and Giftedness (s. 53–58). Hamburg: Hamburg University.

Dahl, T. (2011). Problemlösning kan avslöja matematiska förmågor. Att upptäcka matematiska förmågor i en matematisk aktivitet. Licentiatavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet.

Gerholm, V. (2016). Tävling och acceleration för utveckling av matematisk förmåga – en analys av matematiskt begåvade elevers erfarenheter av stödjande verksamheter. Forskning om undervisning och lärande, 4(1), 25-49. 

Juter, K. & Sriraman, B. (2011). Does High Achieveing in Mathematics=Gifted and/or Creative in Mathematics? I B. Sriraman & K. Lee (Eds), The elements of Creativity an Giftedness in Mathematics, (ss 45-65). Rotterdam: Sense Publishers.

Mattsson, L. (2010). Head Teachers’ Conception of Gifted Students in Mathematics in Swedish Upper Secondary School. Nordic Studies in Mathematics Education, 15(3), 3-22.

Mattsson, L. & Bengmark, S. (2011). On Track to Gifted Education in Mathematics in Sweden. I B. Sriraman & K. Lee (Eds), The elements of Creativity an Giftedness in Mathematics, (ss 81-101). Rotterdam: Sense Publishers.

Mattsson, L. (2012). Demographics of Self-Selected Participants in Mathematical Tracks in Swedish Upper Secondary School. The Mathematics Enthusiast, 9(3), 271-302.

Mattsson, L. (2013). Tracking Mathematical Giftedness in an Egalitarian Context. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.

Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? A comparison of student achievments on mathematical tests with different aims and goals. Licentiatavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.

Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doktorsavhandling. Karlstads universitet.

Mellroth, E. (2020). Collaborative Learning as a Sustainable Structure of Teaching Practice for Supporting Mathematically Highly Able Students. (Working papers in Mathematics Education No 1).  Karlstad University.

Mellroth, E., Bergwall, A., & Nilsson, P. (2021). Task design for differentiated instruction in mathematics: Manifestations of contradictions in a professional learning community. Mathematics Teacher Education and Development 23(3), 78-96.

Liljekvist, Yvonne. (2014). Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Doktorsavhandling. Växjö: Linneus University Press.

Szabo, A. (2013). Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska problem. Licentiatavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

Szabo, A. (2017). Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

Szabo, A. (2017). Matematikundervisning för begåvade elever – en forskningsöversikt. Nordisk matematikdidaktik. 22(1) ss. 21-44. Göteborg: NCM Göteborgs universitet.

Vinerean, M., Szabo, A., Fahlgren, M., & Sriraman, B. (2021). Prospective teachers constructing dynamic geometry activities for gifted pupils: Connections between the frameworks of Krutetskii and van Hiele. Gifted Education International. https://doi.org/10.1177/02614294211046544

Wistedt, I. (2007). Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik. Stifinneren, Caspars jubileumsskrift, Tangenten 5/17, s 55-62. 

Wistedt, I. (2008). Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik. Resultatdialog 2008. Forskning om utbildningsvetenskap (s. 132-136). Vetenskapsrådets rapportserie 12:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wistedt, I. & Raman, M. (2011). Quality and Equity from a Swedish perspective: Breaking a taboo, and/or voicing a need? In B. Atweh et.al (Ed.), Quality and Equity in Mathematics Education (ss 339-348). New York & Heidelberg: Springer.

Wistedt, I. (2012). Begabungsförderung in Mathematik – Ein Projekt aus Schweden. In C. Fischer, C. Fischer-Ontrup, F. Käpnick, F. J. Mönks, H. Scheerer und C. Solzbacher (Hrsg.), Individuelle Förderung multipler Begabungen (185-192). Münster, Deutschland: Lit-Verlag.

ÖVRIGA NORDEN

Campbell, J., Cho, S., & Tirri, K. (2017). Mathematics and science Olympiad studies: The outcomes of Olympiads and contributing factors to talent development of Olympians.  International Journal for Talent Development and Creativity, 5(1), August, and 5(2), December.

Smedsrud, J., Nordahl-Hansen, A., Idsøe, E. M., Ulvund, S. E., Idsøe, T., & Lang-Ree, O. C. (2018): The associations between math achievement and perceived relationships in school among high intelligent versus average adolescents. Scandinavian Journal of Educational Research, DOI: 10.1080/00313831.2018.1476406.