Det våras för framtidens skola för särskilt begåvade elever
Tidigare i veckan hade vi nöjet att tillsammans med en särskilt begåvad elev få brottas med ett riktigt lurigt matematikproblem. Den glädje och fascination som eleven utstrålade när han till slut insåg finessen i problemformuleringen var starkare och värmde mer än självaste vårsolen. Men frågan är om inte vi var minst lika lyckliga över att ha fått lösa problemet i samspel med eleven.
Att arbeta tillsammans med särskilt begåvade elever är fantastiskt givande för såväl elever som för oss lärare. Det är också vårt jobb att se till att ge de särskilt begåvade eleverna det stöd de behöver. Ett av Mattetalangers mål är just att arbeta för Framtidens skola för särskilt matematikbegåvade elever, dvs en skola där kunskap om särskild begåvning samt anpassning av undervisningsstöd till särskilt begåvade elever är en naturlig del av all skolverksamhet. Men hur kan vi nå dit?
I mars anordnade Mattetalanger en workshop för att söka svar på denna fråga. Då träffades ca 35 inbjudna personer från olika myndigheter, lärosäten, skolor och organisationer för en första träff om hur vi kan arbeta mot visionen om framtidens skola. Under workshopen identifierades ett antal konkreta åtgärder som vi bör arbeta mot för att komma några steg på vägen. Förslagen tar upp allt ifrån skapandet av ett nationellt resurscentrum för likvärdigt stöd, vilket inte ska bero på var eleverna bor eller hemskolans resurser och inställning, till att det behövs incitament för rektorer att arbeta med frågor rörande särskilt begåvade elever. På Mattetalangers hemsida finner du en sammanställning av alla de förslag som kom upp. Hur skulle du kunna bidra till att genomföra en eller flera av dessa åtgärder? På hemsidan finner du även ytterligare dokumentation från workshopen. Hör gärna av dig till Mattetalanger med dina tankar och idéer.
Mattetalangers vision går också igen i temat för det nordiska talangnätverkets konferens – Framtidens skola för särskilt begåvade elever – som äger rum 15-16 augusti på BTH, Karlskrona. Konferensen är den femte i ordningen men det är första gången som Sverige står värd för den. Här har ni glädjen att möta föreläsare, från såväl Sverige som våra grannländer, med mångåriga erfarenheter av arbete med särskilt begåvade barn och elever. Under konferensen behandlas särskild begåvning ur olika perspektiv och inom olika ämnen. Exempelvis fokuserar en av föreläsningarna hur vi kan möta behoven hos barn och elever som är särskilt begåvade och samtidigt har någon form av funktionsvariation (2E, twice exceptional). Ett annat föredrag lyfter hur vi kan skapa goda samarbeten och möten mellan skolpersonal och föräldrar till särskilt begåvade barn. I ett tredje pass ges exempel på hur vi organisatoriskt kan utforma stadie- och skolformsövergripande undervisning för särskilt begåvade elever. Det ges även en föreläsning riktad specifikt mot förskoleverksamheten. Självklart får ni också ta del av en översikt om det aktuella arbete som görs för särskilt begåvade barn och elever i våra grannländer. Gemensamt för alla presentationer är att de lyfter konkreta fall och ger exempel på väl fungerande åtgärder. Sista anmälningsdag är 1 juni. Läs mer om konferensen här.
Den 14-16 augusti äger också det femte nordiska talanglägret rum på BTH i Karlskrona. Här möts elever mellan 15 och 18 år från olika nordiska länder för att tillsammans med forskare utmanas inom artificiell intelligens. Känner du någon talangfull ungdom som någon gång upplevt att det är som om datorn visste vilka prylar hon/han vill köpa, vilka filmer hon/han vill se eller när hon/han behöver den där belöningen i datorspelet? Är hon/han dessutom nyfiken på hur algoritmerna och tänket bakom detta ”fenomen” fungerar? Ja då ska du självklart rekommendera henne eller honom att komma på detta läger där vi såväl teoretiskt som laborativt arbetar med klassificering inom AI, vilket innebär att hitta mönster i stora datamängder. Sista anmälningsdag är 1 juni. Läs mer om lägret på här.
På läger kan särskilt begåvade elever få möjlighet att grotta ned sig i utmanande frågeställningar med likasinnade. Inte sällan kommer de in på filosofiska samtal. En så enkel fråga som ”Vad är matematik?” kan leda till många timmars härligt livliga diskussioner. Om du själv vill få lite inspiration till hur du skulle kunna initiera filosofiska samtal med dina elever kan du ta del av Stefan Buijsmans artikel Vad är matematik? i senaste numret av Nämnaren. Stefan disputerade redan som 20-åring – kanske var det inte förvånande att det blev med inriktning mot matematisk filosofi? Du hittar texten i sin helhet på Mattetalangers hemsida.
På vår hemsida hittar du en hel del annan information om exempelvis aktuella händelser, mediauppmärksamhet, såväl populärvetenskapliga texter som forskningslitteratur samt matematikproblem som du kan låta dig inspireras av. Varför exempelvis inte ta ett kik på de spel som användes under Möjligheternas dag 2019?!
På Mattetalanger kan vi notera att intresset för frågor kring särskilt begåvade elever bara ökar och ökar, och allt fler inser nödvändigheten att stödja särskilt begåvade elever. Det gäller nu även Skolinspektionen. Mer om det på Mattetalangers hemsida.
Kort och gott – det händer en hel del här i Sverige? Det våras för framtidens skola för särskilt begåvade elever!
Soliga hälsningar Linda och Eva