Särskilt begåvade elever (generellt)

”Särbegåvade Lanny – en vanlig men ovanlig tjej” (170420)

Lanny Thåström är åtta år och skulle egentligen gå i ettan. Men eftersom hon är särbegåvad så har hon hoppat över flera årskurser och går i dag i femman. Hennes klasskamrater är flera år äldre, men hon känner sig som en i gänget, berättar hon. Läs mer på DNs web (kräven inloggning).

”Så känner du igen ett särbegåvat barn. Begåvning och 
prestation är inte samma sak” (170415)

Begåvade barn har alltid fascinerat och lyfts ofta fram som föredömen. Men det är inte alldeles enkelt att 
vara mer begåvad än sina jämnåriga klasskamrater. Det gör att en del särbegåvade presterar sämre än andra. Läs mer på DNs web.

”Finland ligger efter i arbetet med specialbegåvade barn” (170404)

Jämfört med resten av Norden ligger Finland efter när det gäller arbetet med specialbegåvade barn i skolan. Frågan borde finnas på den politiska agendan, säger specialläraren Camilla Svens-Liavåg vid Åbo Akademi. Läs mer på Yle nyheter.

”Många elever vill utvecklas längre och snabbare kunskapsmässigt” (170322)

Förra veckan lämnade Skolinspektionen in sin årsrapport till regeringen – ett tillfälle när Skolinspektionen får ”dra ihop olika trådar” från föregående års granskning och lyfta vilka utvecklingsfrågor som har funnits i granskade skolor. På Skolinspektionens nyhetssida lyfter generaldirektör Helén Ängmo fram att många elever vill utvecklas längre och snabbare kunskapsmäsigt. Läs mer om Ängmos tankar här. Läs hela rapporten från Skolinspektionen här.

”Lärare fick kunskap om särbegåvade” (170209)

På onsdagen fick Södermalmsskolans skolpersonal besök av Mensa för att lära sig mer om särbegåvade barn. Föreläsare Mikael Svensson berättar att kunskaperna kan vara betydande för barnets framtid.
– Grundskolan kan gå galant, men sen kommer utmaningarna på gymnasiet och högskolan. Läs artikeln från Nya Kristinehamns-Posten.

”När Hanna gick i femman bytte hon till nian” (170202)

Hanna hade minst sagt lätt för skolan och fick hoppa över några klasser. Se det korta men nyanserade klippet på Skavlan Jr på SVTplay.

 

”Även begåvade barn måste få vägledning” (170122)

Föreställ dig att du går i sexan men att din intellektuella nivå ligger på samma nivå som en 20-årings. Läs krönikan i Smålands-Tidningen.

”Stökiga eller särskilt begåvade?” (161209)

Intensiva, känsliga och inte minst – smarta. De särbegåvade barnen har ingen diagnos men kan ändå få problem med kompisar och i skolarbetet. Att deras särskilda begåvning upptäcks och tillgodoses i skola och i fritidshem är viktigt för barnens välbefinnande. Läs mer i Fritidspedagogik – Lärarförbundets tidning för dig som jobbar med fritidspedagogik.

”Låt oss sluta leka att alla är lika” (161121)

I höstas släppte Skolinspektionen rapporten Utmaningar i undervisningen. En utmaning som nämns i den är att 1/3 av eleverna i grundskolan upplever att de väntar in sina klasskamrater fast de själva är redo att gå vidare i sin inlärning. Var fjärde elev uppger att de sällan eller aldrig utmanas intellektuellt i skolan. En betydande del av eleverna hålls alltså tillbaka i sin utveckling vid den samhällsinstans där det är allra mest motsägelsefullt. Var om inte i skolan borde man kunna vara säker på att utmanas och kunskapsutvecklas?! Läs mer på SPSMs blogg.

Naomi har 135 i IQ” (161121)

När Naomi Kazarina gjorde Mensas test föll alla bitar på plats. Plötsligt förstod hon varför hon alltid känt sig utanför – och i Mensa har hon hittat hem. – Utan människorna där hade jag nog inte levt i dag, säger hon. Läs mer på Expressens hemsida.

”Låg kunskap om särbegåvade barn” (161121)

”Omkring fem procent av alla barn är särbegåvade, men skolornas kunskap i frågan är begränsad”, säger Gustav Knutsson, aktiv medlem i Mensa Öst. Läs mer i Corren.se.

”Att vara smart och känna sig dum” (161107)

Under hela skoltiden kände han sig dum, att han inte passade in. Jesper var 33 år när han fick veta att han är särbegåvad och tillhör den enda procent av världens befolkning med IQ 135 eller mer. Lyssna på Tendens i P1.

”Även begåvade barn behöver hjälp” (160908)

Särbegåvade barn ska nu få rätt stöd redan i förskolan, enligt en ny handlingsplan. Men tanken på mer stöd åt de som redan är begåvade kan vara provocerande för en del. Se inslaget i Nyhetsmorgon i TV4.

”Begåvade barn ska få stöd i förskolan” (160907)

Barn med särskild begåvning behöver få rätt stöd redan i låga åldrar. Det menar Sveriges kommuner och landsting som nu riktar sig till förskolan med en handlingsplan.  Lyssna till inslaget i Sveriges Radio P1.

”I skolan förväntas alla hoppa lika högt” (160903)

Här har du din verkliga chockrapport, utbildningsminister Gustav Fridolin. Var tredje lärare tycker att duktiga elever ska vänta in sina klasskamrater. Läs Expressens ledare om medelmåttans pedagogik i Sverige.

”Särbegåvade elever har spring i huvudet” (160902)

Smarta, intensiva – och känsliga. Särbegåvade elevers behov uppmärksammas allt oftare i skolan. Men att identifiera särbegåvningen redan i förskolan kan ha stor betydelse för barnens fortsatta utveckling. Läs mer i Specialpedagogik.

”Många elever behöver mer utmaningar i skolan” (160831)

Många elever vill ha och behöver mer utmaningar i undervisningen. I arbetet med att granska skolorna ser Skolinspektionen exempel på elever som skulle kunna nå längre i sitt lärande. De fungerar ofta väl i skolan, men de behöver mer utmaningar för att inte gå miste om den utveckling och lärande de har rätt till. Det visar en tematisk analys från Skolinspektionen. Läs artikeln här.

”Med fokus på särskild begåvning” (160820)

I fredags samlades 270 lärare och specialpedagoger, liksom svenska och europeiska forskare i Karlstad. Det var konferens på temat särskild begåvning. Läs mer i Värmlands Folkblad.

”Konferens om särskilt begåvade barn och ungdomar” (160819)

Under fredagen bjöd barn- och ungdomsförvaltningen in till en konferensdag om särskild begåvning. På plats fanns några av de internationellt mest erkända forskarna inom ämnet. Föreläsningarna är en del av flera satsningar inom skolutvecklingsprojektet Med rätt att utmanas – i en skola för alla. Läs mer på Karlstads kommuns hemsida.

”En dag om särskild begåvning” (160819)

denna länk kan du ta del av föreläsningar och en frågestund från konferensen ”En dag om särskild begåvning”. De föreläsare ni möter i inspelningen är Roland Persson, Margaret Sutherland, Marianne Nolte, Ralf Benölken och Attilla Szabo. Med på dagen var även Nike och hennes pappa som berättade om sina erfarenheter under Nikes uppväxt. Denna presentation är dock inte inspelad.

”Ingen förväntar sig att en blatte från orten ska vara smartare än andra” (160614)

Att vara särbegåvad med svenska föräldrar kan vara väldigt tufft, med invandrarföräldrar näst intill förkrossande. Emine Karakaya och Michael Dixon växte upp i Husby – och ett Sverige som inte riktigt kunnat hantera översmarta barn från förorten. Läs mer på kit.se.

Särbegåvade elever ska få hjälp (160526)

Särbegåvade elever har stor potential. Ändå misslyckas de ofta i skolan. Nu ska Linköpings kommun ta fram en handlingsplan för att hjälpa dem. Läs mer på Corren.se.

För smart för skolan – artikelserie i Dagens Nyheter (160426-160511)

Begåvade människor har fascinerat oss sedan urminnes tider och de lyfts ofta fram som föredömen. Men det finns en annan sida av myntet. Särbegåvade barn hamnar ofta utanför i skolan, de får inte tillräckliga utmaningar och de utvecklas inte som sina jämnåriga. I en artikelserie omfattande sju artiklar under perioden 26 april till 11 maj har Dagens Nyheter beskrivit de särbegåvades situation i samhället.

För smart för sitt eget bästa – om högbegåvade barn (160412)

Ovanligt hög intelligens är det många som drömmer om att ha. Men det finns högbegåvade barn som inget hellre skulle vilja än att vara normalbegåvade och en i gänget. I studion finns Sten Collander från föreningen Mensa, Camilla Wallström, fd rektor och Eva Pettersson från Blekinge Tekniska högskola som alla på olika sätt jobbat med frågan om hur begåvade barn kan få en bättre skolgång. Lyssna till inslaget i ”Kropp och själ”.

Ovanligt smarta barn kan bli utåtagerande (160405)

Underpresterande och bråkiga elever kan vara smarta. Nioårige Vile slutade bråka när han fick lära sig spela schack och kinesiska – på förskolan! Se inslaget från Nyhetsmorgon på TV4 här.

Psykologen svarar på frågor om smarta barn (160314)

Barn- och ungdomspsykologen Jenny Klefbom svarar på frågor hur föräldrar kan bemöta sina smarta barn. Se inslaget från Nyhetsmorgon på TV4 här.

Särskilt begåvade elever –  forskarperspektiv (151220)

I Skolverkets film  ”Särskilt begåvade elever – forkarperspektiv”  lyfter Linda Mattsson och Eva Pettersson, båda Blekinge tekniska högskola, några aspekter att tänka på i arbetet med särskilt begåvade elever.

Särbegåvning på agendan i Simrishamn (151027)

I Mensas medlemstidning ”Legatus Mensae” berättar Ola Olsson, om arbetet som förstelärare med fokus på särskilt begåvade elever. Vi önskar Ola och Simrishamns kommun lycka till och ser fram emot att följa detta arbete. Läs hela artikeln här

Begåvningar fann gemenskap (150819)

Mattis Tebäck och Loise Hedberg , nyss hemkomna från ett nordiskt läger för talangfulla elever berättar om sina erfarenheter. Läs hela artikeln här.

Begåvade barn har rätt till anpassad undervisning (150818)

Forskare på Blekinge tekniska högskola pekar på att det finns speciella normer i klassrummet som gör att särskilt begåvade barn inte ges utrymme. Men nu ska de här barnen på regeringens direktiv uppmärksammas. Se inslaget från SVTs Blekingenytt.

Många begåvade barn mår dåligt (150817)

Särskilt begåvade barn får inte tillräckligt med utmaningar i skolan – och så många som 90 procent av dem mår dåligt. För Gunilla och Magnus Olofssons son i Blekinge gick det så långt att han fick en depression i femte klass. Se inslaget i SVTs Blekingenytt.

Begåvningar far illa i skolan (150529)

Nu är det dags för skolan att uppmärksamma de särskilt begåvade barnen. Många av dem far illa i skolan idag. Det menar Linda Mattsson och Eva Pettersson, BTH-forskare, som tillsammans med Skolverket samordnat ett nytt stödmaterial för grund- och gymnasieskolor. Läs hela artikeln.

Särkilt begåvade elever ska stimuleras att nå längre (150528)

Sveriges radio P4 Blekinge diskuteras Skolverkets stödmaterial. Inbjudna gäster är Eva Pettersson och Linda Mattsson, forskare vid Blekinge teniska högskola, som tillsammans med Skolverket har koordinerat arbetet. Samtalet pågår mellan 6.00 min och 10.00 min in på inspelningen.

Bättre stöd till begåvade barn (150528)

I Ekots morgonsändning uppmärksammas publiceringen av Skolverkets stödmaterial. Johan Börjesson, undervisningsråd vid Skolverket, menar att dessa elever behöver bli accepterade av sina lärare och kamrater och att de behöver utmaning i undervisningen.

Särskilt begåvade elever ska få bättre stöd och stimulans (150528)

I Dagens nyheter (DN) debatt skriver Kjell Hedwall och Johan Börjesson, Skolverket, om vikten av att uppmärksamma särskilt begåvade elever. Särskilt begåvade elever riskerar att fara illa om inte ­skolan fångar upp dem i tid. Alla elever måste kunna få utmaningar på rätt nivå. I dag ­presenterar vi ett stödmaterial som ska hjälpa skolan att både stimulera och ­stötta denna elevgrupp

Många särskilt begåvade barn vantrivs i skolan (150313)

I detta radioklipp får du möta tolvårige Oscar Magnusson i Kristinehamn, som inte alls gillade skolan på lågstadiet. Du får även höra Ken Engströms berätta om hur han blev placerad i särskola medan han i själva verket var särskilt begåvad. Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, ger också sin syn på ämnet.

Begåvning – tillgång eller belastning (141211)

Konferensen ”Begåvning – tillgång eller belastning”, arrangerades i december av Mensa Sverige.  Ken Engström, en av talarna,  blev som barn blev placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Han gick där i två läsår och återvände sedan till en vanlig klass. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med ett stärkt självförtroende beslutade han sig för att läsa in gymnasiekompetensen och våren 2015 beräknas han avlägga dubbla examina vid högskolan. Kens berättelse ”Kallad dum tills man tror på det” finns tillsammans med övriga presentationer på URPlay fram till 1 juli 2020.

Bemöt också elever som individer (140814)

En elevgrupp glöms bort i den välkomna debatten om skolans dåliga förmåga att anpassa undervisningen till individuella förutsättningar. Det är elever som borde ha lätt för sig i skolan men inte har det utan i alltför många fall hoppar av skolan, blir deprimerade och mobbade: de som har mycket hög IQ. Vi som jobbar för att dessa personers tillvaro ska bli drägligare får tyvärr alltför ofta höra att deras upplevelser ifrågasätts eller förminskas, skriver Sten Collander på Mensa. Läs mer på DN debatt.

Smartast i världen, IQ-sällskapet från insidan (131110)

Journalisten och författaren Linda Leopold ville bli smartare. Det blev startskottet till boken Smartast i världen, IQ-sällskapen från insidan. Hon klarade Mensas inträdestest och blev en del av ett sällskap som diskuterar livets stora frågor. Men hon nöjde sig inte med detta. I boken tar Linda med läsarna på spännande resor i de olika IQ-sällskapens hemliga värld. Frågan hon ställer sig är ”Hur blir man egentligen smartast i världen?”  I ett filmklipp ur Nyhetsmorgon berättar hon om sina upplevelser och vikten av att, redan tidigt, ge stöd och stimulans till elever med särskild begåvning.

12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev

På varje skola finns det med stor sannolikhet minst ett par elever som är särbegåvade, det vill säga, har ovanligt hög förmåga att lära sig till exempel matematik. Men tvärtemot vad en kan tro har många av dem det ändå jobbigt i skolan. Ofta blir de inte stimulerade och utmanade utan blir kanske stökiga istället. Eller så gör de sig osynliga i skolan genom att tona ner sin begåvning för att passa in. Mycket är vunnet genom att uppmärksamma de här eleverna och bekräfta deras begåvning. Men det är inte alltid lätt att veta vilka de är, eftersom eleverna ofta underpresterar i skolan. Läs hela artikeln.

Särbegåvade barn riskerar att misslyckas i skolan

Sexåringen har kunnat läsa i flera år, kan grunden för ekvationer och föredrar Harry Potter framför Bolibompa. Men det är inte säkert att skolan kommer att gå som en dans. Särbegåvade barn kan få det tufft i skolan. Läs hela artikeln.

Nyckeln är att identifiera de särbegåvade eleverna

Forskning visar att en fjärdedel av alla begåvade eller särbegåvade elever går igenom skolan utan att identifieras som begåvade. I stället tenderar de att utmärka sig i negativa sammanhang.

– Det är svårt men viktigt att identifiera de här eleverna, säger Attila Szabo, forskare och FoU-samordnare i Stockholms stad. Läs hela artikeln.

Tema: Se mig – också! Om särbegåvades utsatthet

Sär- och högbegåvade barn behöver särskilda pedagogiska insatser som helst ska sättas in redan i förskolan. Få special- och förskollärare har dock de kunskaper som krävs för att ge rätt stöd. Det skriver Mara Westling Allodi, i senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift.

I åtta sak- och ämnesgranskade essäer av olika författare belyses de sär- och högbegåvade barnens situation i skolan, i samhället och i psykiatrin. Läs hela artikeln.

Skolan missar de särbegåvade

De mest intelligenta barnen är en naturresurs som skolan inte tar vara på. Det hävdar Anita Kullander, psykolog och expert på särbegåvning. Läs hela artikeln.

Klassens bråkstake kan vara blivande professor

OJÄMLIKT? Föräldrar som berättar om sitt särbegåvade barns problem i skolan beskriver i nästan samtliga fall söner. De vuxna som minns hur det var för dem själva är alla kvinnor. Så har det sett ut i brevskörden från läsarna som hört av sig under vår serie om särskilda förmågor. Läs här nedan om de särbegåvades prövningar. Läs hela artikeln.