God fortsättning på ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021!

Det är ett annorlunda och på många sätt ansträngande år vi har bakom oss. Ett år som vi inte i vår vildaste fantasi kunde ana att vi skulle få vara med om. Ett år som har betytt olika för olika personer med mer arbete, mindre arbete, mer ensamhet, mer funderingar och för en hel del en otrolig digital utveckling. Det finns sannolikt både positiva och negativa konsekvenser av allt som nu händer men de flesta är nog överens om att en hel del av det som introducerats under detta märkliga år är här för att stanna.

Många av oss som befinner oss inom skolans värld har fått, eller kommer snart att få, stifta bekantskap med digitala verktyg för att bedriva digital undervisning. En del av oss har gjort detta sedan tidigare men för många är det ett nytt stort kliv. Det är troligt att detta är något som vi alla skulle lära oss under den kommande femårsperioden men nu har fått lära oss under en femmånadersperiod eller i vissa fall över en helg.

Vi har på olika sätt fått vara kreativa i vår lärargärning, i vårt privata liv och i vårt sätt att leva. De flesta av oss längtar nu tillbaka till ett nytt normalt liv där vi kommer ta med oss en stor portion erfarenhet från allt som hänt.

Vi kan även ta med oss erfarenheter som andra gjort. I Nämnarens artikelserie Mattetalanger har den trettonde artikeln publicerats under förra året. Den heter Matematik på lilla kontoret och gör ett besök i förskolan där pedagoger har utvecklat ett nytt arbetssätt för att möta barn med behov av större utmaningar. Pedagogerna tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan där det bland annat står att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De ser det som viktigt att bli mer medveten om och observera all den matematik som finns runt dem såsom former, storleksordning, mått och mönster. De försöker i samlingar och andra aktiviteter, exempelvis i språkrum eller på lilla kontoret, möta frågor och funderingar från alla barn, däribland några mattetalanger. Artikeln av Maria Ahlgren och Karin Andersson finns i sin helhet på Mattetalanger.

Den ideella föreningen Intize erbjuder sedan hösten 2020 ett gratis mentorskap på distans för särskilt matematikbegåvade elever i grundskolan. Syftet med programmet är att bemöta elevernas behov av att få utforska matematikens värld tillsammans med andra likasinnade och genom distansupplägget erbjuds även deltagande för elever som bor på landsbygden. Barnen eller ungdomarna träffas en gång i veckan i grupper om tre till fyra personer. Träffarna modereras av en mentor, som ofta är en student vid en av våra tekniska högskolor, och innehållet för träffarna bestäms gemensamt av mentorn och deltagarna. Gå gärna in på Intize hemsida för att anmäla elever som kan ta del av detta landsomfattande stöd.

Precis innan jul kunde vi i en DN-artikel läsa om begåvade barn och att en satsning på dessa gynnar hela skolan. Bakgrunden till artikeln är en, i dagarna, nyutgiven bok Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2019 av Åsa Melander. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Boken tar upp en mängd frågor. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Boken tar också upp ständigt aktuella frågor rörande, nivågruppering, aktiva åtgärder, attitydförändringar och inte minst att som barn känna sig sedd.

I april förra året redovisade Skolverket sin rapport Elever som snabbare når kunskapskraven till regeringen. I uppdraget, som de fick året innan, ingick att ge förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. I rapporten kunde vi bland annat läsa att Skolverket planerade stödjande insatser för acceleration och berikning och att detta ska gälla elever oavsett var i landet de bor. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vi på Mattetalanger har ännu inte tagit del av en fortsättning på detta uppdrag. Vi kommer under våren att bevaka vad som händer och hoppas kunna återkomma med en intervju rörande detta viktiga arbete.

Sist men inte minst vill vi berätta att Mattetalanger nu arbetar för att starta upp en podd. Syftet med podden är att sprida kunskap om samt väcka tankar och idéer kring arbetet med att bemöta särskilt begåvade elevers behov. Om allt går som vi hoppas kommer du att få ta del av samtal med bland annat föräldrar, lärare, specialpedagoger, forskare, skolledare och personal inom förvaltning. Vi önskar och tror att vi får ett givande år tillsammans med er under 2021.

Allt gott och på återhörande😊

Eva och Linda

God fortsättning på ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021!

Det är ett annorlunda och på många sätt ansträngande år vi har bakom oss. Ett år som vi inte i vår vildaste fantasi kunde ana att vi skulle få vara med om. Ett år som har betytt olika för olika personer med mer arbete, mindre arbete, mer ensamhet, mer funderingar och för en hel del en otrolig digital utveckling. Det finns sannolikt både positiva och negativa konsekvenser av allt som nu händer men de flesta är nog överens om att en hel del av det som introducerats under detta märkliga år är här för att stanna.

Många av oss som befinner oss inom skolans värld har fått, eller kommer snart att få, stifta bekantskap med digitala verktyg för att bedriva digital undervisning. En del av oss har gjort detta sedan tidigare men för många är det ett nytt stort kliv. Det är troligt att detta är något som vi alla skulle lära oss under den kommande femårsperioden men nu har fått lära oss under en femmånadersperiod eller i vissa fall över en helg.

Vi har på olika sätt fått vara kreativa i vår lärargärning, i vårt privata liv och i vårt sätt att leva. De flesta av oss längtar nu tillbaka till ett nytt normalt liv där vi kommer ta med oss en stor portion erfarenhet från allt som hänt.

Vi kan även ta med oss erfarenheter som andra gjort. I Nämnarens artikelserie Mattetalanger har den trettonde artikeln publicerats under förra året. Den heter Matematik på lilla kontoret och gör ett besök i förskolan där pedagoger har utvecklat ett nytt arbetssätt för att möta barn med behov av större utmaningar. Pedagogerna tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan där det bland annat står att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De ser det som viktigt att bli mer medveten om och observera all den matematik som finns runt dem såsom former, storleksordning, mått och mönster. De försöker i samlingar och andra aktiviteter, exempelvis i språkrum eller på lilla kontoret, möta frågor och funderingar från alla barn, däribland några mattetalanger. Artikeln av Maria Ahlgren och Karin Andersson finns i sin helhet på Mattetalanger.

Den ideella föreningen Intize erbjuder sedan hösten 2020 ett gratis mentorskap på distans för särskilt matematikbegåvade elever i grundskolan. Syftet med programmet är att bemöta elevernas behov av att få utforska matematikens värld tillsammans med andra likasinnade och genom distansupplägget erbjuds även deltagande för elever som bor på landsbygden. Barnen eller ungdomarna träffas en gång i veckan i grupper om tre till fyra personer. Träffarna modereras av en mentor, som ofta är en student vid en av våra tekniska högskolor, och innehållet för träffarna bestäms gemensamt av mentorn och deltagarna. Gå gärna in på Intize hemsida för att anmäla elever som kan ta del av detta landsomfattande stöd.

Precis innan jul kunde vi i en DN-artikel läsa om begåvade barn och att en satsning på dessa gynnar hela skolan. Bakgrunden till artikeln är en, i dagarna, nyutgiven bok Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2019 av Åsa Melander. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Boken tar upp en mängd frågor. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Boken tar också upp ständigt aktuella frågor rörande, nivågruppering, aktiva åtgärder, attitydförändringar och inte minst att som barn känna sig sedd.

I april förra året redovisade Skolverket sin rapport Elever som snabbare når kunskapskraven till regeringen. I uppdraget, som de fick året innan, ingick att ge förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. I rapporten kunde vi bland annat läsa att Skolverket planerade stödjande insatser för acceleration och berikning och att detta ska gälla elever oavsett var i landet de bor. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vi på Mattetalanger har ännu inte tagit del av en fortsättning på detta uppdrag. Vi kommer under våren att bevaka vad som händer och hoppas kunna återkomma med en intervju rörande detta viktiga arbete.

Sist men inte minst vill vi berätta att Mattetalanger nu arbetar för att starta upp en podd. Syftet med podden är att sprida kunskap om samt väcka tankar och idéer kring arbetet med att bemöta särskilt begåvade elevers behov. Om allt går som vi hoppas kommer du att få ta del av samtal med bland annat föräldrar, lärare, specialpedagoger, forskare, skolledare och personal inom förvaltning. Vi önskar och tror att vi får ett givande år tillsammans med er under 2021.

Allt gott och på återhörande😊

Eva och Linda