Den 29 oktober 2021 ingick man på Børne-og undervisningsminsteriet i Damnark en politisk överenskommelse – Fremtidigt evaluerings- og bedømmelsessystem – som ska bidra till en starkare utvärderingskultur i grundskolan och skapa transparens i proven för elever, föräldrar och lärare.

I överenskommelsen lyfts vikten av tidig identifiering av och stödinsatser för högt begåvade elever upp:

”Styrket fokus på højt begavede elever gennem tidlig opsporing og nye redskaber. Folkeskolen skal udfordre alle elever, så de bliver så dygtige, de kan, herunder også de højt begavede elever. Følgende sammenhængende indsatser skal styrke den tidlige identifikation af højt begavede elever:

Hvis der opleves tegn på, at eleven er højt begavet, foretager læreren en helhedsvurdering. Disse elever skal tilbydes en screening af høj begavelse via en tjekliste i 1. klasse, dog med mulighed for at udskyde den til 2. klasse. 

De elever, som gennem tjeklisterne, og hvis der ellers i ekstraordinære tilfælde viser indikationer på høj begavelse, skal i indskolingen tilbydes en intelligenstest. 

Testens resultater danner sammen med øvrig viden om eleven grundlag for tilrettelæggelse af undervisningen, herunder med fokus på undervisningsdifferentiering, valg af undervisningsmaterialer, brug af holddannelse mv. og eventuelt særlige indsatser for at imødekomme elevens udfordringer.

For at understøtte skolernes arbejde igangsættes en vejledningsindsats i Børne- og Undervisningsministeriet, herunder om tjeklisten og hensigtsmæssig tilrettelæggelse af undervisning for elever med høj begavelse mv. ”

Matematiklärare Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om sina erfarenheter av att försöka anpassa undervisning till högpresterande elever.  Frågeställningen som drev studien var ”Hur ska jag som lärare arbeta med högpresterande elever i matematikundervisningen för att utmana och utveckla deras kunskaper?” Linda beskriver själv för Skolporten att

”- Med tiden insåg jag att den ursprungliga idén om att skapa en modell som skulle passa alla högpresterande elever, inte var hållbar. Istället landade jag i övertygelsen om att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling.”

Linda konstaterar i sammanfattningen av artikeln att ”min studie visar att jag behövde gå från differentiering till individualisering för att kunna utmana min elev. Genom ett relationellt ledarskap kunde jag tillsammans med eleven skapa en individualiserad planering och låta eleven själv leda arbetet medan jag följde och bistod med det stöd han behövde.”

Artikeln Att utmana högpresterande inom matematikundervisningen. En aktionsforskningsstudie på högstadiet är skriven inom Ifous FoU-program Lärares praktik och profession och du kan ta del av den här.

Det sker olika aktiviteter runt omkring oss som berör talangfulla och särskilt begåvade individer. Just nu pågår exempelvis ett EU-projekt som involverar olika talangprogram inom högre utbildning.  Det är särskilt intressant att se att projektet sker i samarbetet mellan helt olika aktörer. På projektets hemsida kan man läsa att

” The STEAM+ project uses transdisciplinary talent programs as laboratories of innovation in higher education (HE). The project is co-created by a dedicated and qualified team of 18 partners from 9 countries, bringing together educators, policy makers and future employers, united in their aim to provide new generations with future-proof skills.”

Om du vill följa projektet kan du läsa mer på deras hemsida eller anmäla dig till deras nyhetsbrev.

På denna hemsida har professor emeritus Håkan Lennerstad samlat några av de bilder och idéer om matematik som genom åren fångat hans intresse.  Via korta texter/artiklar och bilder bjuder han in oss till en fascinerande matematikvärld. Nivån är blandad och man kan finna material för allt från grundskolenivå till universitetsnivå. En favorit är matematikens periodiska system. Kika gärna på det!

I detta poddavsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor? Avsnittets sida finner ni länkat här.

Det är fantastiskt roligt att kunna meddela att Vetenskapsrådet har beviljat medel till en forskarskola  Pedagogiska insatser för särskilt begåvade elever i inkluderande utbildningssystem: Forskarskola om pedagogik och särskild begåvning för lärarutbildare. Projektet blev beviljat medel på hela 39,69 miljoner kronor vilket ger möjlighet att välkomna nio nya doktorander inom fältet i Sverige. Två är tänkta att forska inom specialpedagogik vid Stockholms universitet, två inom didaktik vid Mälardalens högskola och fem inom utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet.  Medlen medger också att det startas upp ett nordiskt samarbete mellan doktorander, att det skapas tre nya doktorandkurser inom ”gifted education” samt att det kommer att ges en nordisk konferens inom fältet år 2025.

Det här är strålande nyheter för alla oss som brinner för att skapa bättre förutsättningar för särskilt begåvade barn och elever i skolan eller i samhället i övrigt. De som gjort det hårda och strävsamma arbetet med att formulera ansökan och som därmed är beviljade medel är professor Valerie Margrain vid Karlstads universitet, professor Mara Westling Allodi, Stockholms universitet och docent Johanna Lundqvist, Mälardalens högskola. Himla bra jobbat alla ni!!

Det är värt att notera att projektet inte är styrt mot just ”gifted education” i matematik. Samtidigt är det himla roligt att se att (minst) tre av de som finns med i ansökan verkar inom just det matematikdidaktiska fältet i Sverige. Dessa är – Elisabet Mellroth, Attila Szabo och Jorryt van Bommel. Övriga som står bakom ansökan är Gisela Priebe,  Ann Charlotte Smedler, Louise Sund,  Michael Tenberg och Kirsi Tirri.  Läs mer om projektet här.

I det andra avsnittet lyfter vi en diskussion om hur en kommun kan åstadkomma en väl fungerande storskalig implementering av fortbildnings- och organisationsstrategier som i förlängningen ska komma särskilt begåvade elever till del i undervisningen. I detta avsnitt har vi förmånen att få samtal med Attila Szabo och vi utgår ifrån Stockholms stads handlingsplan för att möta särskilt begåvade elever. Mer om detta och andra poddavsnitt hittar ni här.