Lagom till midsommar släpps tredje avsnittet i podden Mattetalanger. Denna gång får du möta Åsa Sjöwall från Skolverket och höra hur hennes och Skolverkets tankar och arbete går vad det gäller kompetensutvecklingsinsatser relaterade till de behov som identifierades i rapporten ”Elever som snabbare når kunskapskraven”. Klicka in på podden, lägg dig i hängmattan och fundera på vad som sägs. Hör gärna av dig med dina tankar till Mattetalanger.
Varma hälsningar Linda och Eva
Det är fantastiskt roligt att kunna meddela att Vetenskapsrådet har beviljat medel till en forskarskola Pedagogiska insatser för särskilt begåvade elever i inkluderande utbildningssystem: Forskarskola om pedagogik och särskild begåvning för lärarutbildare. Projektet blev beviljat medel på hela 39,69 miljoner kronor vilket ger möjlighet att välkomna nio nya doktorander inom fältet i Sverige. Två är tänkta att forska inom specialpedagogik vid Stockholms universitet, två inom didaktik vid Mälardalens högskola och fem inom utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet. Medlen medger också att det startas upp ett nordiskt samarbete mellan doktorander, att det skapas tre nya doktorandkurser inom ”gifted education” samt att det kommer att ges en nordisk konferens inom fältet år 2025.
Det här är strålande nyheter för alla oss som brinner för att skapa bättre förutsättningar för särskilt begåvade barn och elever i skolan eller i samhället i övrigt. De som gjort det hårda och strävsamma arbetet med att formulera ansökan och som därmed är beviljade medel är professor Valerie Margrain vid Karlstads universitet, professor Mara Westling Allodi, Stockholms universitet och docent Johanna Lundqvist, Mälardalens högskola. Himla bra jobbat alla ni!!
Det är värt att notera att projektet inte är styrt mot just ”gifted education” i matematik. Samtidigt är det himla roligt att se att (minst) tre av de som finns med i ansökan verkar inom just det matematikdidaktiska fältet i Sverige. Dessa är – Elisabet Mellroth, Attila Szabo och Jorryt van Bommel. Övriga som står bakom ansökan är Gisela Priebe, Ann Charlotte Smedler, Louise Sund, Michael Tenberg och Kirsi Tirri. Läs mer om projektet här.
I det andra avsnittet lyfter vi en diskussion om hur en kommun kan åstadkomma en väl fungerande storskalig implementering av fortbildnings- och organisationsstrategier som i förlängningen ska komma särskilt begåvade elever till del i undervisningen. I detta avsnitt har vi förmånen att få samtal med Attila Szabo och vi utgår ifrån Stockholms stads handlingsplan för att möta särskilt begåvade elever. Mer om detta och andra poddavsnitt hittar ni här.
Har du elever eller barn som går i högstadiet och som vill få mer utmaningar och fördjupa sig i matematikens värld? Varför då inte göra en anmälan till Intize som under Vetenskapsfestivalen 17-18 april arrangerar mentorsträffar på distans. Fokus kommer att ligga på problemlösning samt hur man kan använda sig av olika matematiska verktyg för att lösa svårare problem. För mer information och anmälan kan du klicka här.
Det nya året har bara börjat, men vi kan redan ta del av ytterligare två böcker som berör särskilt begåvade barn och ungdomar.
”När det enkla ändå blir svårt – särskilt begåvade elever med adhd och autism”, av Pia Rehn Bergander, tar upp ett mycket välkommet och för många relativt okänt område. Vi hoppas boken väcker många tankar, på skolor runt om i landet, om hur vi kan bli bättre på att bemöta elever som i många sammanhang benämns ”2E-elever” (2E står för ”twice exceptional”).
Boken ”Särskild begåvning i praktik och forskning”, av Caroline Snäckerström Sims m.fl., är en antologi där röster från såväl forskning som praktik kommer till uttryck. I var sitt kapitel lyfter åtta olika författare upp olika aspekter av särskild begåvning. Boken tar bland annat upp begreppet särskild begåvning, identifieringsmetoder samt olika undervisningsanpassningar från förskolan och uppåt. Vidare ges exempel på erfarenheter från olika ämnesprinciper, vilket är mycket välkommet, och från andra länder.
Båda böckerna hittar ni på Studentlitteratur.
Mattetalanger välkomnar er alla till ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021 med detta nyhetsbrev.
Ta väl hand om varandra.
God fortsättning på ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021!
Det är ett annorlunda och på många sätt ansträngande år vi har bakom oss. Ett år som vi inte i vår vildaste fantasi kunde ana att vi skulle få vara med om. Ett år som har betytt olika för olika personer med mer arbete, mindre arbete, mer ensamhet, mer funderingar och för en hel del en otrolig digital utveckling. Det finns sannolikt både positiva och negativa konsekvenser av allt som nu händer men de flesta är nog överens om att en hel del av det som introducerats under detta märkliga år är här för att stanna.
Många av oss som befinner oss inom skolans värld har fått, eller kommer snart att få, stifta bekantskap med digitala verktyg för att bedriva digital undervisning. En del av oss har gjort detta sedan tidigare men för många är det ett nytt stort kliv. Det är troligt att detta är något som vi alla skulle lära oss under den kommande femårsperioden men nu har fått lära oss under en femmånadersperiod eller i vissa fall över en helg.
Vi har på olika sätt fått vara kreativa i vår lärargärning, i vårt privata liv och i vårt sätt att leva. De flesta av oss längtar nu tillbaka till ett nytt normalt liv där vi kommer ta med oss en stor portion erfarenhet från allt som hänt.
Vi kan även ta med oss erfarenheter som andra gjort. I Nämnarens artikelserie Mattetalanger har den trettonde artikeln publicerats under förra året. Den heter Matematik på lilla kontoret och gör ett besök i förskolan där pedagoger har utvecklat ett nytt arbetssätt för att möta barn med behov av större utmaningar. Pedagogerna tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan där det bland annat står att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De ser det som viktigt att bli mer medveten om och observera all den matematik som finns runt dem såsom former, storleksordning, mått och mönster. De försöker i samlingar och andra aktiviteter, exempelvis i språkrum eller på lilla kontoret, möta frågor och funderingar från alla barn, däribland några mattetalanger. Artikeln av Maria Ahlgren och Karin Andersson finns i sin helhet på Mattetalanger.
Den ideella föreningen Intize erbjuder sedan hösten 2020 ett gratis mentorskap på distans för särskilt matematikbegåvade elever i grundskolan. Syftet med programmet är att bemöta elevernas behov av att få utforska matematikens värld tillsammans med andra likasinnade och genom distansupplägget erbjuds även deltagande för elever som bor på landsbygden. Barnen eller ungdomarna träffas en gång i veckan i grupper om tre till fyra personer. Träffarna modereras av en mentor, som ofta är en student vid en av våra tekniska högskolor, och innehållet för träffarna bestäms gemensamt av mentorn och deltagarna. Gå gärna in på Intize hemsida för att anmäla elever som kan ta del av detta landsomfattande stöd.
Precis innan jul kunde vi i en DN-artikel läsa om begåvade barn och att en satsning på dessa gynnar hela skolan. Bakgrunden till artikeln är en, i dagarna, nyutgiven bok Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2019 av Åsa Melander. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Boken tar upp en mängd frågor. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Boken tar också upp ständigt aktuella frågor rörande, nivågruppering, aktiva åtgärder, attitydförändringar och inte minst att som barn känna sig sedd.
I april förra året redovisade Skolverket sin rapport Elever som snabbare når kunskapskraven till regeringen. I uppdraget, som de fick året innan, ingick att ge förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. I rapporten kunde vi bland annat läsa att Skolverket planerade stödjande insatser för acceleration och berikning och att detta ska gälla elever oavsett var i landet de bor. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vi på Mattetalanger har ännu inte tagit del av en fortsättning på detta uppdrag. Vi kommer under våren att bevaka vad som händer och hoppas kunna återkomma med en intervju rörande detta viktiga arbete.
Sist men inte minst vill vi berätta att Mattetalanger nu arbetar för att starta upp en podd. Syftet med podden är att sprida kunskap om samt väcka tankar och idéer kring arbetet med att bemöta särskilt begåvade elevers behov. Om allt går som vi hoppas kommer du att få ta del av samtal med bland annat föräldrar, lärare, specialpedagoger, forskare, skolledare och personal inom förvaltning. Vi önskar och tror att vi får ett givande år tillsammans med er under 2021.
Allt gott och på återhörande😊
Eva och Linda
God fortsättning på ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021!
Det är ett annorlunda och på många sätt ansträngande år vi har bakom oss. Ett år som vi inte i vår vildaste fantasi kunde ana att vi skulle få vara med om. Ett år som har betytt olika för olika personer med mer arbete, mindre arbete, mer ensamhet, mer funderingar och för en hel del en otrolig digital utveckling. Det finns sannolikt både positiva och negativa konsekvenser av allt som nu händer men de flesta är nog överens om att en hel del av det som introducerats under detta märkliga år är här för att stanna.
Många av oss som befinner oss inom skolans värld har fått, eller kommer snart att få, stifta bekantskap med digitala verktyg för att bedriva digital undervisning. En del av oss har gjort detta sedan tidigare men för många är det ett nytt stort kliv. Det är troligt att detta är något som vi alla skulle lära oss under den kommande femårsperioden men nu har fått lära oss under en femmånadersperiod eller i vissa fall över en helg.
Vi har på olika sätt fått vara kreativa i vår lärargärning, i vårt privata liv och i vårt sätt att leva. De flesta av oss längtar nu tillbaka till ett nytt normalt liv där vi kommer ta med oss en stor portion erfarenhet från allt som hänt.
Vi kan även ta med oss erfarenheter som andra gjort. I Nämnarens artikelserie Mattetalanger har den trettonde artikeln publicerats under förra året. Den heter Matematik på lilla kontoret och gör ett besök i förskolan där pedagoger har utvecklat ett nytt arbetssätt för att möta barn med behov av större utmaningar. Pedagogerna tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan där det bland annat står att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De ser det som viktigt att bli mer medveten om och observera all den matematik som finns runt dem såsom former, storleksordning, mått och mönster. De försöker i samlingar och andra aktiviteter, exempelvis i språkrum eller på lilla kontoret, möta frågor och funderingar från alla barn, däribland några mattetalanger. Artikeln av Maria Ahlgren och Karin Andersson finns i sin helhet på Mattetalanger.
Den ideella föreningen Intize erbjuder sedan hösten 2020 ett gratis mentorskap på distans för särskilt matematikbegåvade elever i grundskolan. Syftet med programmet är att bemöta elevernas behov av att få utforska matematikens värld tillsammans med andra likasinnade och genom distansupplägget erbjuds även deltagande för elever som bor på landsbygden. Barnen eller ungdomarna träffas en gång i veckan i grupper om tre till fyra personer. Träffarna modereras av en mentor, som ofta är en student vid en av våra tekniska högskolor, och innehållet för träffarna bestäms gemensamt av mentorn och deltagarna. Gå gärna in på Intize hemsida för att anmäla elever som kan ta del av detta landsomfattande stöd.
Precis innan jul kunde vi i en DN-artikel läsa om begåvade barn och att en satsning på dessa gynnar hela skolan. Bakgrunden till artikeln är en, i dagarna, nyutgiven bok Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2019 av Åsa Melander. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Boken tar upp en mängd frågor. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Boken tar också upp ständigt aktuella frågor rörande, nivågruppering, aktiva åtgärder, attitydförändringar och inte minst att som barn känna sig sedd.
I april förra året redovisade Skolverket sin rapport Elever som snabbare når kunskapskraven till regeringen. I uppdraget, som de fick året innan, ingick att ge förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. I rapporten kunde vi bland annat läsa att Skolverket planerade stödjande insatser för acceleration och berikning och att detta ska gälla elever oavsett var i landet de bor. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vi på Mattetalanger har ännu inte tagit del av en fortsättning på detta uppdrag. Vi kommer under våren att bevaka vad som händer och hoppas kunna återkomma med en intervju rörande detta viktiga arbete.
Sist men inte minst vill vi berätta att Mattetalanger nu arbetar för att starta upp en podd. Syftet med podden är att sprida kunskap om samt väcka tankar och idéer kring arbetet med att bemöta särskilt begåvade elevers behov. Om allt går som vi hoppas kommer du att få ta del av samtal med bland annat föräldrar, lärare, specialpedagoger, forskare, skolledare och personal inom förvaltning. Vi önskar och tror att vi får ett givande år tillsammans med er under 2021.
Allt gott och på återhörande😊
Eva och Linda
En nyutkommen bok om Skola och begåvning kan kanske vara ett gott litteraturtips så här i vintermörkret. Boken är skriven av Åsa Melander, numera doktorand inom området. Följande text är hämtad från Studentlitteraturs hemsida:
”Duktiga elever klarar sig alltid! Så har det ofta låtit i den allmänna debatten om skolan. Under senare år har dock framkommit att barn som har lätt för att lära inte alltid har det särskilt bra i skolan. Denna bok ger en bild av den svenska inställningen till begåvning och av begåvade elevers egna erfarenheter. Behöver begåvade elever stimulans, eller klarar de sig själva? Skola och begåvning bygger på intervjuer under åren 1995-2020. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Skola och begåvning vänder sig till såväl lärare, skolledare och annan skolpersonal som till politiker. Boken är relevant för alla som är intresserade av hur skolan upplevs av barn som har lätt för att lära. ”.
Den ideella föreningen Intize har sedan 2015 bedrivit ett mentorskapsprogram i matematik för särskilt begåvade barn i Göteborg. Hösten 2020 har de även startat ett program på distans, som vänder sig till särskilt begåvade grundskoleelever i glesbygd. Läs mer och anmäl intresse om att få eller bli mentor här: www.intize.org/sarskild-begavning/