Har du längtat efter några härligt kluriga uppgifter att njuta av fram till jul? Då har du kommit rätt. För er som är yngre rekommenderar vi NCM:s kalender. Här hittar ni problem i olika svårighetsgrader som passar för tidigare åren i grundskolan. För er som är lite äldre rekommenderar vi Robert Nyqvists, matematiklektor vid BTH,  julkalender. Här hittar ni aningens klurigare problem blandade med skön humor. Och du – glöm inte lucka 16.

Hur är det att vara förälder till ett extremt begåvat barn? Vilket stöd får man av pedagoger, rektorer och elevhälsa? I artikeln Mitt extremt begåvade barn berättar Malin Sjöberg om sina och sin dotters erfarenheter i mötet med den svenska skolan. Artikeln beskriver på ett lättillgängligt sätt elevens rättigheter, extrema potential och nödvändigheten av att få en anpassad skolgång.

Om du som läsare känner dig minsta provocerad av att läsa texten så rekommenderas att du läser den igen och, om det behövs, återigen.

Tendens i P1 har i två program uppmärksammat särskild begåvning. I gårdagens program (del 1) fick vi höra hur Jesper Kråkhede berättade om sin uppväxt som särskilt begåvad. I dagens program (del 2) fick vi bland annat höra Anna Wedestig berätta om hur det är att undervisa särskilt begåvade matematikelever. Lyssna på del 1 och del 2.

Det är nu hög tid att söka till distanskursen Stöd och utveckling av matematisk förmåga – Sveriges enda högskolekurs med inriktning på särskild begåvning i matematik. Kursen syftar till att ge insikter i hur man i en sammanhållen klass kan arbeta med elever med särskild förmåga och fallenhet för matematik. Kursen riktar sig till lärare som undervisar inom förskola, grundskola och gymnasium. Sista ansökningsdagen är 15:e oktober. Läs mer här.

Den 9:e januari 2017 bjuder Mattetalanger in till Möjligheternas dag – en matematikbiennette för de vuxna och en aktivitetsdag för barn/ungdomar – som äger rum på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Ett detaljerat program för biennetten hittar du här. Registreringen sker 8.30-9.00. Konferensen/Aktivitetsdagen startar 9.00 och slutar 16.30.

Matematikbiennetten är en konferens, om  och för utveckling av särskild begåvning i matematik, som riktar sig till  lärare, skolledare, beslutsfattare i barn- och ungdomsfrågor, föräldrar m.fl. Under konferensen får ni ta del av engagerande föreläsningar som du kan läsa mer om här.

Under matematikaktiviteten, som sker parallellt med matematikbiennetten,  får särskilt begåvade elever (6-19 år) möjlighet att utmana sig i olika spännande aktiviteter ledda av några av Sveriges främsta aktörer inom området, såsom tex Valentina Chapovalova, matematiker känd från SVT:s Genikampen, mattebloggare och erfaren ledare för problemlösningsaktiviteter riktade till särskilt begåvade matematikelever samt Niklas Lavesson, professor i datavenskap och projektledare för ett mångårigt forskningsprojekt med kopplingar till storskalig dataanalys och maskininlärning.

Anmälan till såväl matematikbiennetten som matematikaktiviteten sker via detta formulär. Deltagaravgiften för konferensen är 1000 kr, exklusive moms, och för matematikaktivteten 250 kr, exklusive moms. Notera att en konferensdeltagare får möjlighet att ta med ett barn/en ungdom till matematikaktiviteten kostnadsfritt. Barnet/ungdomen kan t.ex. vara din särskilt begåvade elev eller ditt barn. Sista anmälningsdag var 6:e december, men nu finns ytterligare några platser tillgängliga. Först till kvarn.

Här finns flyers  – om matematikbiennetten respektive matematikaktiviteten – som du kan sprida till kollegor, elever och andra vänner.

Arrangörer: Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning

Här kan ni ta del av en rapport som beskriver ett lokalt fortbildningsarbete med syfte att fördjupa lärares kunskaper kring teorier om matematisk begåvning, och att leda lärarna i att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja matematiskt begåvade elever. I arbetet användes ett australienska utvecklingspaket, GERRIC, för lärare. Läs mer i rapporten En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik.

Elever med särskild begåvning behöver, utöver ett anpassat matematikinnehåll, organisation och samordning av arbetet. Här får vi ta del av hur arbetet i fördjupningsgrupper sker på Alfaskolan i Solna. Precis som sig bör har specialläraren en nyckelroll i samordningen. Särskilt begåvade elever är i behov av särskilt stöd. Notera även hur arbetet i fördjupningsgrupperna är samordnat med arbetet i det ordinarie klassrummet och i samförstånd mellan alla inblandade lärare. Läs mer av Cecilia Erikssons artikel Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan.

Barn med särskild begåvning behöver få rätt stöd redan i låga åldrar. Det menar Sveriges kommuner och landsting som nu riktar sig till förskolan med en handlingsplan.  Förskolan är en viktig tid för dessa barn och om ett barn med särskild begåvning inte får möjlighet att utmanas och utvecklas i sin takt, kan det få allvarliga konsekvenser för barnet. Lyssna till inslaget i Sveriges Radio, P1 och titta på inlaget i Nyhetsmorgon i TV4.

I Specialpedagogik – Lärarförbundets tidning för dig som arbetar med elever i behov av särskilt stöd – lyfts förskolans viktiga roll i att utmana särskilt begåvade barn fram. Läs mer här.

Många elever behöver mer utmaningar i skolan

Många elever vill ha och behöver mer utmaningar i undervisningen. I arbetet med att granska skolorna ser Skolinspektionen exempel på elever som skulle kunna nå längre i sitt lärande. De fungerar ofta väl i skolan, men de behöver mer utmaningar för att inte gå miste om den utveckling och lärande de har rätt till. Det visar en tematisk analys från Skolinspektionen.

– Vi ser i flera granskningar situationer där elever inte får de utmaningar de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Det kan exempelvis innebära att de inte får stöd att arbeta med uppgifter som har högre svårighetsgrad eller får stimulans att fördjupa sitt lärande, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo och fortsätter:

– Ofta är det elever som följer med i skolan och som just därför riskerar att bli lämnade ensamma i sitt lärande.

Drygt en tredjedel av eleverna i Skolinspektionens skolenkät svarar att de upplever att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan. Cirka en fjärdedel tycker att skolarbetet inte alls, eller bara till viss del, stimulerar dem att lära sig mer. För eleverna själva kan detta innebära att de går miste om såväl lärande som förmågor som de behöver för att kunna göra aktiva livsval senare i livet.

Enkäten visar samtidigt att det finns stora skillnader mellan olika skolor. På en del skolor tycker runt två tredjedelar av eleverna att de får för lite utmaningar medan eleverna på andra skolor i stort sett är nöjda med de utmaningar de möter i undervisningen.

Forskningen pekar på vikten av att undervisningen låter eleverna få utveckla sina förmågor genom att utmanas med svårare uppgifter och tillåts gå fortare fram. En brist som Skolinspektionen dock kan konstatera i ett antal granskningar är att undervisningen tenderar att läggas på en medelnivå för att passa så många elever som möjligt. Ibland kan det också handla om en vilja från lärarens sida att hålla samman klassen så att undervisningssituationen blir mer hanterbar.

Skolinspektionen besöker ett stort antal skolor i hela landet varje år, för att granska att skolorna följer de lagar och regler som finns. Inspektörerna gör också olika djupare granskningar av kvaliteten olika områden. Under besöken har Skolinspektionen bland annat sett följande exempel på hur skolan inte klarar att utmana de elever som behöver och vill gå fortare fram:

• De elever som blir fort klara med uppgifterna i ett ämne får vänta in resten av klassen innan de får nya uppgifter och utmaningar. För en hel del elever riskerar detta att leda till att de tappar motivation i undervisningen.
• De elever som har lättare för sig antas klara sig själva och blir då inte alltid utmanade av läraren med nya frågor eller mer komplexa uppgifter.
• Läraren har inte tagit reda på tillräckligt mycket om elevens förutsättningar, behov och bakgrund och kan därför inte alltid ge eleven utmaningar på rätt nivå. Då får de också svårt att koppla undervisningen till elevernas egna erfarenheter, vilket gör undervisningen mindre meningsfull för eleverna.
• Skolor har inte alltid tillgång till metoder eller material för elever som vill och behöver gå fortare fram.
• Brist på utmaningar kan gå hand i hand med reducering av innehåll i ett ämne. Att söka efter faktakunskaper kan i vissa lägen prioriteras mer i undervisningen än att problematisera och sätta kunskaperna i ett sammanhang.

Läraren måste kunna möta varje elev, från de som behöver mycket stöd till de som har lätt för sig och behöver utmanas med svårare uppgifter för att utveckla sina förmågor. Skolinspektionen ser i olika granskningar flera positiva arbetssätt som också visar att detta är möjligt. Den grupp elever som behöver mer utmaningar har ibland blivit en osynlig grupp som förväntas klara sig själva och som ofta också gör det. Det är dock viktigt att detta inte förstås som en motsättning mellan elevgrupper. Alla elever i varje klassrum har rätt till en undervisning som utvecklar, stimulerar och utmanar. Oavsett vilken nivå man börjar eller slutar på.

– Enligt vår erfarenhet är kvaliteten på undervisningen avgörande för att varje elev ska kunna få den stimulans och de utmaningar de behöver. Här har rektorer och huvudmän ett stort ansvar för att skolan erbjuder en undervisning som upplevs som utvecklande av eleverna – och som också ger dem möjligheter att vidga sitt lärande, säger Helén Ängmo.

Läs hela rapporten ”Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar.”