Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen, skriver följande på Skolinspektionens nyhetssida:

”När vi gått igenom ett antal kvalitetsgranskningar har vi sett att arbetet med att ge tillräcklig stimulans många gånger varit otillräckligt. En vanlig förklaring är att lärare säger att de inte hinner. Det är svårt att individanpassa undervisningen och det är då enklare att lägga undervisningen på en medelnivå för alla. Detta kan innebära att elever som kan och vill gå vidare, inte får tillfälle att utforska och fördjupa sig i ett ämne. I den engelska inspektionen, där jag nyligen varit på besök, finns också detta ämne på agendan – man talar där om ”missed opportunities” för elever.

En vanlig fråga vi på Skolinspektionen får är om problemet med att kunna ge utmaningar i undervisningen för elever som kommit långt, också kan ha påverkat svenska elevers sammantagna kunskapsresultat. Här har vi inget svar. Vad som har påverkat kunskapsresultaten är en mycket komplex fråga och något som Skolverket och forskarsamhället jobbar med. Generellt vill jag dock peka på möjligheten att använda Skolinspektionens iakttagelser för forskning och analys. Själva lyfter vi fram utmaningar i undervisningen av flera skäl. Det är för det första en rättighet för eleverna, men i inspektionens uppdrag ligger också att uppmärksamma och peka på faktorer som kan bidra till förbättrade kunskapsresultat…”

Läs mer här.

Den 2-12 Augusti är det åter igen dags för ett Mattekollo vid Lillerudsgymnasiet utanför Karlstad i Värmland. Lägret riktar sig till 60 matematik- och programmeringsintresserade elever från hela Sverige som avslutat årskurs 6, 7, 8, eller 9. Fokus ligger på rolig och svår matematik med fokus på problemlösning, samt programmering. Antagningsprovet publiceras 15:e april.

Utdanningsdirektoraret i Norge har givit fyra vetenskapscenter i Norge uppdraget att utveckla talangcenter. Satsningen som gäller matematik och naturvetenskap påbörjades hösten 2016 och förväntas avslutas 2019. Läs mer här.

Är alla elever begåvade? Kan lärare lära alla elever allt? Dessa och flera andra frågor lyfter Roland Persson upp i en text som tar upp vetenskapliga provokationer för ett ideologiskt skolsystem. Läs hela texten här och fundera över vad din ställning i respektive fråga är, samt vilka argument du bygger ditt ställningstagande på.

Intensiva, känsliga och inte minst – smarta. De särbegåvade barnen har ingen diagnos men kan ändå få problem med kompisar och i skolarbetet. Att deras särskilda begåvning upptäcks och tillgodoses i skola och i fritidshem är viktigt för barnens välbefinnande. Läs mer i artikeln Stökiga eller särbegåvade hämtad ur ”Fritidspedagogik” – Lärarförbundets tidning för dig som arbetar med fritidspedagogik.

Möjligheternas dag har uppmärksammats i media och anmälningarna till elevaktivitetsdagen strömmar in. Mycket trevligt. Läs artikeln i Blekinge Läns Tidning.

Har du längtat efter några härligt kluriga uppgifter att njuta av fram till jul? Då har du kommit rätt. För er som är yngre rekommenderar vi NCM:s kalender. Här hittar ni problem i olika svårighetsgrader som passar för tidigare åren i grundskolan. För er som är lite äldre rekommenderar vi Robert Nyqvists, matematiklektor vid BTH,  julkalender. Här hittar ni aningens klurigare problem blandade med skön humor. Och du – glöm inte lucka 16.

Hur är det att vara förälder till ett extremt begåvat barn? Vilket stöd får man av pedagoger, rektorer och elevhälsa? I artikeln Mitt extremt begåvade barn berättar Malin Sjöberg om sina och sin dotters erfarenheter i mötet med den svenska skolan. Artikeln beskriver på ett lättillgängligt sätt elevens rättigheter, extrema potential och nödvändigheten av att få en anpassad skolgång.

Om du som läsare känner dig minsta provocerad av att läsa texten så rekommenderas att du läser den igen och, om det behövs, återigen.

Tendens i P1 har i två program uppmärksammat särskild begåvning. I gårdagens program (del 1) fick vi höra hur Jesper Kråkhede berättade om sin uppväxt som särskilt begåvad. I dagens program (del 2) fick vi bland annat höra Anna Wedestig berätta om hur det är att undervisa särskilt begåvade matematikelever. Lyssna på del 1 och del 2.

Det är nu hög tid att söka till distanskursen Stöd och utveckling av matematisk förmåga – Sveriges enda högskolekurs med inriktning på särskild begåvning i matematik. Kursen syftar till att ge insikter i hur man i en sammanhållen klass kan arbeta med elever med särskild förmåga och fallenhet för matematik. Kursen riktar sig till lärare som undervisar inom förskola, grundskola och gymnasium. Sista ansökningsdagen är 15:e oktober. Läs mer här.