Alla inlägg av Eva Pettersson

Webbinarium 12 november – snack om matematik

Under v. 46 och v. 47 bjuder Studentlitteratur in till olika webbinarium med fokus på matematik. Den 12 november är det ett samtal med Attila Szabo, lektor vid Stockholms universietet, kring begreppet ”särskild begåvning”. Trots att bergreppet är välkänt inom den svenska utbildningsarenan vittnar barn, ungdomar och vuxna om att de blivit osynliggjorda och lämnats utan stöd att nå längre i sitt tänkande och lärande.

Det diskuteras även om vilka pedagogiska och organisatoriska åtgärder som kan behövas och i vilken omfattning lärare ska differentiera inom klassrummets ramar eller om eleverna bättre gynnas av undervisning i särskilda grupper. Samtidigt lyfts vilka metoder som lämpar sig bäst i praktiken.

Se mer och anmäl er här.

Nytt avsnitt av Mattetalangers podd

Nu har vi publicerat ett nytt avsnitt i Mattetalangers podd. ”Vad kan skolan göra för mig som särskilt begåvad? – ett samtal med Lukas Samby om studiesituationen inom skolans alla nivåer” är titeln på avsnittet som spelades in vid Matematikbiennalen i Örebro tidigare i vår.  Avsnittets sida hittar du här. Vill du lyssna på avsnittet eller något annat av våra poddavsnitt gör du det via följande sida.  Du kan också lyssna på vår podd via Spotify eller andra andra medier som har poddar.

Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

I den proposition som nu läggs fram föreslår regeringen att elever som behöver utmanas mer i undervisningen lättare ska kunna få läsa på en högre nivå i sin ordinarie skola. Det ska vara enklare för elever att få läsa gymnasieämnen redan i grundskolan, specialskolan eller sameskolan. Regeringen föreslår också att elever i gymnasieskolan som behöver extra utmaningar ska kunna få genomföra utbildningen i snabbare takt än på tre år, som är det normala. Detta är i dag inte möjligt utan tillstånd från Skolverket.

Dessutom satsar regeringen på riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolans högre årskurser och i gymnasieskolan. De försöksverksamheter som finns idag föreslås bli permanenta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2024.

Teknikåttan – hög tid att anmäla din klass!

Teknikåttan är en tävling i teknik, naturvetenskap och matematik för årskurs åtta. Teknikåttan vänder sig till skolor i hela landet och anordnas av tio svenska lärosäten. Teknikåttans mål är att eleverna ska få upp ögonen för teknik, naturvetenskap och matematik, skapa intresse och kunskap och samtidigt visa att dessa områden finns i vår omgivning och är viktiga för en hållbar framtid.

Alla tre delarna, teknik, naturvetenskap och matematik är representerade bland frågorna och matematikintresserade elever finner ofta ett intresse även för de övriga områdena.

Teknikåttans frågetävling börjar med en kvaltävling i slutet av januari där alla elever tävlar online var för sig. De bästa klasserna går vidare i regionala tävlingar på närmaste lärosäte och tävlingen avslutas i maj med en riksfinal där klasser från hela landet möts. Till både regional- och rikstävlingar bjuds hela klassen in och bjuds på eventuellt boende och resa.

Teknikåttan ordnar även tävlingen Klassuppgiften, där eleverna får arbeta mer med praktiska moment. Båda tävlingarna är fristående.

Just nu är det hög tid att anmäla din klass till kvaltävlingen!

Inspektionspodden lanserad

I mitten av december lanserade Skolinspektionen sin nya podd ”Inspektionspodden”. Ett av de avsnitt som publicerades i första omgången handlar om elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling och samtalet tar utgångspunkt i Skolinspektionens granskningar på samma tema.

Alla elever har rätt att utvecklas så långt möjligt. Hur fungerar skolan för de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling? Kan man ställa elevers behov mot varandra, de som ligger långt fram och de som inte når målen? Och vad händer med elever som saknar stimulans i skolan? Allt detta och mycket mer diskuterar vi i podden om Elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

Medverkar i podden gör Eva Pettersson, forskare och prorektor vid Blekinge tekniska högskola, Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör, Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen och moderator Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen.

Ny rapport från Skolinspektionen

Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus på elever i årskurs 4, ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.

Alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, men elever som har lätt för att lära får ofta inte tillräckligt med stimulans och utmaningar av skolan för att komma längre i sitt kunnande.

Skolinspektionens nya granskning visar att hela 24 av 29 av de granskade skolorna behöver utveckla sin undervisning för att säkerställa att dessa elever får en utbildning som ger dem möjlighet att stimuleras och nå en kunskapsmässig utveckling utifrån deras förutsättningar. Granskningen har fokuserat både på lärarnas arbete och i vilken mån skolans ledning stödjer en undervisning som stimulerar dessa elever.

– Om skolan inte lyckas främja elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna kan följderna bli stora. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet. Bristande stimulans kan också leda till passivitet hos elever, vilket i förlängningen kan leda till att elever misslyckas i skolan, säger Ulrika Rosengren utredare på Skolinspektionen

Denna granskning visar på flera gemensamma drag med den granskning som Skolinspektionen gjorde av undervisningen för högpresterande elever i gymnasieskolan år 2018. ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” 

I båda granskningarna framkommer att även om enskilda lärare lyckas väl i sitt arbete i klassrummet stöder skolans övergripande organisation i låg grad lärarnas strävan att ge stimulans och utmaningar till dessa elever. Då finns det risk att eleverna utelämnas till enskilda lärares kompetens och engagemang. Det framgår även från båda granskningarna att dessa elever sällan synliggörs i skolans resultatuppföljningar.

Särskild begåvning – hett i media 2022

Under den senaste veckan har särskild begåvning lyfts i många olika mediala kanaler och det tycker vi naturligtvis är väldigt bra.  Vi har samlat den senaste veckans olika intervjuer och debatter nedan och de finns naturligtvis även på våra mediasidor.

SVT

28 februari

Mohammad från Kristinehamn går i sjuan – och läser avancerad gymnasiematte

Läraren Simon tog sig an särskilt begåvade eleven Mohammad

Simons tre bästa tips för att underlätta för särbegåvade elever

Berätta om dina erfarenheter av särskild begåvning under skolgången (chatt)

1 mars 2022

Forskaren saknar handlingsplan för särskilt begåvade elever i Värmland

Djurgårdsskolan i Kristinehamn: Har lyckats hjälpa särskilt begåvade barn – trots avsaknad av handlingsplan

2 mars

För Simon kändes skolan som ett fängelse

3 mars

40 miljoner till forskning om särskilt begåvade barn

Tidsskriften Elevhälsa nr 1 2022

Barnen måste få ta höjd

Högre krav kan leda till misslyckande

De bejakar lusten med ABC