Här kan ni ta del av en rapport som beskriver ett lokalt fortbildningsarbete med syfte att fördjupa lärares kunskaper kring teorier om matematisk begåvning, och att leda lärarna i att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja matematiskt begåvade elever. I arbetet användes ett australienska utvecklingspaket, GERRIC, för lärare. Läs mer i rapporten En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik.

Elever med särskild begåvning behöver, utöver ett anpassat matematikinnehåll, organisation och samordning av arbetet. Här får vi ta del av hur arbetet i fördjupningsgrupper sker på Alfaskolan i Solna. Precis som sig bör har specialläraren en nyckelroll i samordningen. Särskilt begåvade elever är i behov av särskilt stöd. Notera även hur arbetet i fördjupningsgrupperna är samordnat med arbetet i det ordinarie klassrummet och i samförstånd mellan alla inblandade lärare. Läs mer av Cecilia Erikssons artikel Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan.

Barn med särskild begåvning behöver få rätt stöd redan i låga åldrar. Det menar Sveriges kommuner och landsting som nu riktar sig till förskolan med en handlingsplan.  Förskolan är en viktig tid för dessa barn och om ett barn med särskild begåvning inte får möjlighet att utmanas och utvecklas i sin takt, kan det få allvarliga konsekvenser för barnet. Lyssna till inslaget i Sveriges Radio, P1 och titta på inlaget i Nyhetsmorgon i TV4.

I Specialpedagogik – Lärarförbundets tidning för dig som arbetar med elever i behov av särskilt stöd – lyfts förskolans viktiga roll i att utmana särskilt begåvade barn fram. Läs mer här.

Många elever behöver mer utmaningar i skolan

Många elever vill ha och behöver mer utmaningar i undervisningen. I arbetet med att granska skolorna ser Skolinspektionen exempel på elever som skulle kunna nå längre i sitt lärande. De fungerar ofta väl i skolan, men de behöver mer utmaningar för att inte gå miste om den utveckling och lärande de har rätt till. Det visar en tematisk analys från Skolinspektionen.

– Vi ser i flera granskningar situationer där elever inte får de utmaningar de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Det kan exempelvis innebära att de inte får stöd att arbeta med uppgifter som har högre svårighetsgrad eller får stimulans att fördjupa sitt lärande, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo och fortsätter:

– Ofta är det elever som följer med i skolan och som just därför riskerar att bli lämnade ensamma i sitt lärande.

Drygt en tredjedel av eleverna i Skolinspektionens skolenkät svarar att de upplever att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan. Cirka en fjärdedel tycker att skolarbetet inte alls, eller bara till viss del, stimulerar dem att lära sig mer. För eleverna själva kan detta innebära att de går miste om såväl lärande som förmågor som de behöver för att kunna göra aktiva livsval senare i livet.

Enkäten visar samtidigt att det finns stora skillnader mellan olika skolor. På en del skolor tycker runt två tredjedelar av eleverna att de får för lite utmaningar medan eleverna på andra skolor i stort sett är nöjda med de utmaningar de möter i undervisningen.

Forskningen pekar på vikten av att undervisningen låter eleverna få utveckla sina förmågor genom att utmanas med svårare uppgifter och tillåts gå fortare fram. En brist som Skolinspektionen dock kan konstatera i ett antal granskningar är att undervisningen tenderar att läggas på en medelnivå för att passa så många elever som möjligt. Ibland kan det också handla om en vilja från lärarens sida att hålla samman klassen så att undervisningssituationen blir mer hanterbar.

Skolinspektionen besöker ett stort antal skolor i hela landet varje år, för att granska att skolorna följer de lagar och regler som finns. Inspektörerna gör också olika djupare granskningar av kvaliteten olika områden. Under besöken har Skolinspektionen bland annat sett följande exempel på hur skolan inte klarar att utmana de elever som behöver och vill gå fortare fram:

• De elever som blir fort klara med uppgifterna i ett ämne får vänta in resten av klassen innan de får nya uppgifter och utmaningar. För en hel del elever riskerar detta att leda till att de tappar motivation i undervisningen.
• De elever som har lättare för sig antas klara sig själva och blir då inte alltid utmanade av läraren med nya frågor eller mer komplexa uppgifter.
• Läraren har inte tagit reda på tillräckligt mycket om elevens förutsättningar, behov och bakgrund och kan därför inte alltid ge eleven utmaningar på rätt nivå. Då får de också svårt att koppla undervisningen till elevernas egna erfarenheter, vilket gör undervisningen mindre meningsfull för eleverna.
• Skolor har inte alltid tillgång till metoder eller material för elever som vill och behöver gå fortare fram.
• Brist på utmaningar kan gå hand i hand med reducering av innehåll i ett ämne. Att söka efter faktakunskaper kan i vissa lägen prioriteras mer i undervisningen än att problematisera och sätta kunskaperna i ett sammanhang.

Läraren måste kunna möta varje elev, från de som behöver mycket stöd till de som har lätt för sig och behöver utmanas med svårare uppgifter för att utveckla sina förmågor. Skolinspektionen ser i olika granskningar flera positiva arbetssätt som också visar att detta är möjligt. Den grupp elever som behöver mer utmaningar har ibland blivit en osynlig grupp som förväntas klara sig själva och som ofta också gör det. Det är dock viktigt att detta inte förstås som en motsättning mellan elevgrupper. Alla elever i varje klassrum har rätt till en undervisning som utvecklar, stimulerar och utmanar. Oavsett vilken nivå man börjar eller slutar på.

– Enligt vår erfarenhet är kvaliteten på undervisningen avgörande för att varje elev ska kunna få den stimulans och de utmaningar de behöver. Här har rektorer och huvudmän ett stort ansvar för att skolan erbjuder en undervisning som upplevs som utvecklande av eleverna – och som också ger dem möjligheter att vidga sitt lärande, säger Helén Ängmo.

Läs hela rapporten ”Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar.”

I fredags hölls konferensen ”En dag om särskild begåvning”. Glädjande nog spelades föreläsningarna in och ni hittar dem här. Ni hittar även länken via mediasidorna.

Den 19:e augusti har du som lärare, skolledare, förskollärare, fritidspedagog, elevvårdspersonal eller beslutsfattare i barn- och ungdomsfrågor möjlighet att vara med på En dag om särskild begåvning i Karlstad. Under dagen berättar bland annat internationellt kända forskare, en förälder och ett särskilt begåvat barn om sina erfarenheter om särskild begåvning. Dagens budskap är tydligt – alla barn och ungdomar har rätt att utmanas i en skola för alla. Arangörer är Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstads kommun, i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum, RUC, Karlstads universitet.

Här finner du länken till inspelningen av föreläsningarna. Du hittar den också under madiasidorna.

Är du 15-17 år och intresserad av rymden? I så fall är du välkommen till ett nordiskt Science Camp i Vasa, Finland, 21-23 september.

På lägret kommer vi att bygga och skicka upp en sond till stratosfären för att samla data inför särskilda uppdrag. Data kommer sedan att analyseras och vi lär oss att tolka vilka slutsatser vi kan dra.  Visst låter det spännande! För mer info och anmälan läs här.

I september anordnas i Vasa, Finland, en nordisk konferens med temat Differentierad undervisning med fokus på barn med stor inlärningskapacitet. Vem handlar det om? Vilka behov har de? Hur kan vi möta deras behov i undervisningen? Konferensen riktar sig till pedagoger, skolledare, administratörer, elevvårdspersonal, föräldrar och andra intresserade. För program, anmälan och ytterligare information ta del av konferensflyern.

I Nämnarens andra artikel i serien Mattetalanger presenterar Henrik Petersson, koordinator för spetsutbildningen i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet, hur de organiserat sin undervisning för att möta elevernas olika behov. Läs hela artikel här.