Kategoriarkiv: Okategoriserade

Danmark satsar på tidig identifiering av och stödinsatser för högt begåvade elever

Den 29 oktober 2021 ingick man på Børne-og undervisningsminsteriet i Damnark en politisk överenskommelse – Fremtidigt evaluerings- og bedømmelsessystem – som ska bidra till en starkare utvärderingskultur i grundskolan och skapa transparens i proven för elever, föräldrar och lärare.

I överenskommelsen lyfts vikten av tidig identifiering av och stödinsatser för högt begåvade elever upp:

”Styrket fokus på højt begavede elever gennem tidlig opsporing og nye redskaber. Folkeskolen skal udfordre alle elever, så de bliver så dygtige, de kan, herunder også de højt begavede elever. Følgende sammenhængende indsatser skal styrke den tidlige identifikation af højt begavede elever:

Hvis der opleves tegn på, at eleven er højt begavet, foretager læreren en helhedsvurdering. Disse elever skal tilbydes en screening af høj begavelse via en tjekliste i 1. klasse, dog med mulighed for at udskyde den til 2. klasse. 

De elever, som gennem tjeklisterne, og hvis der ellers i ekstraordinære tilfælde viser indikationer på høj begavelse, skal i indskolingen tilbydes en intelligenstest. 

Testens resultater danner sammen med øvrig viden om eleven grundlag for tilrettelæggelse af undervisningen, herunder med fokus på undervisningsdifferentiering, valg af undervisningsmaterialer, brug af holddannelse mv. og eventuelt særlige indsatser for at imødekomme elevens udfordringer.

For at understøtte skolernes arbejde igangsættes en vejledningsindsats i Børne- og Undervisningsministeriet, herunder om tjeklisten og hensigtsmæssig tilrettelæggelse af undervisning for elever med høj begavelse mv. ”

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev – läs om en lärares samlade erfarenheter utifrån en aktionsforskning

Matematiklärare Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om sina erfarenheter av att försöka anpassa undervisning till högpresterande elever.  Frågeställningen som drev studien var ”Hur ska jag som lärare arbeta med högpresterande elever i matematikundervisningen för att utmana och utveckla deras kunskaper?” Linda beskriver själv för Skolporten att

”- Med tiden insåg jag att den ursprungliga idén om att skapa en modell som skulle passa alla högpresterande elever, inte var hållbar. Istället landade jag i övertygelsen om att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling.”

Linda konstaterar i sammanfattningen av artikeln att ”min studie visar att jag behövde gå från differentiering till individualisering för att kunna utmana min elev. Genom ett relationellt ledarskap kunde jag tillsammans med eleven skapa en individualiserad planering och låta eleven själv leda arbetet medan jag följde och bistod med det stöd han behövde.”

Artikeln Att utmana högpresterande inom matematikundervisningen. En aktionsforskningsstudie på högstadiet är skriven inom Ifous FoU-program Lärares praktik och profession och du kan ta del av den här.

EU-projektsamarbete inom talangprogram

Det sker olika aktiviteter runt omkring oss som berör talangfulla och särskilt begåvade individer. Just nu pågår exempelvis ett EU-projekt som involverar olika talangprogram inom högre utbildning.  Det är särskilt intressant att se att projektet sker i samarbetet mellan helt olika aktörer. På projektets hemsida kan man läsa att

” The STEAM+ project uses transdisciplinary talent programs as laboratories of innovation in higher education (HE). The project is co-created by a dedicated and qualified team of 18 partners from 9 countries, bringing together educators, policy makers and future employers, united in their aim to provide new generations with future-proof skills.”

Om du vill följa projektet kan du läsa mer på deras hemsida eller anmäla dig till deras nyhetsbrev.

 

Nyfiken på matematik? Ta del av ny hemsida för matematiskt nyfikna

På denna hemsida har professor emeritus Håkan Lennerstad samlat några av de bilder och idéer om matematik som genom åren fångat hans intresse.  Via korta texter/artiklar och bilder bjuder han in oss till en fascinerande matematikvärld. Nivån är blandad och man kan finna material för allt från grundskolenivå till universitetsnivå. En favorit är matematikens periodiska system. Kika gärna på det!

Vad kan vi lära från elitskolor? Nytt poddavsnitt med Charlotta Nord

I detta poddavsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor? Avsnittets sida finner ni länkat här.

Forskarskola får VR-bidrag på knappt 40 miljoner kronor

Det är fantastiskt roligt att kunna meddela att Vetenskapsrådet har beviljat medel till en forskarskola  Pedagogiska insatser för särskilt begåvade elever i inkluderande utbildningssystem: Forskarskola om pedagogik och särskild begåvning för lärarutbildare. Projektet blev beviljat medel på hela 39,69 miljoner kronor vilket ger möjlighet att välkomna nio nya doktorander inom fältet i Sverige. Två är tänkta att forska inom specialpedagogik vid Stockholms universitet, två inom didaktik vid Mälardalens högskola och fem inom utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet.  Medlen medger också att det startas upp ett nordiskt samarbete mellan doktorander, att det skapas tre nya doktorandkurser inom ”gifted education” samt att det kommer att ges en nordisk konferens inom fältet år 2025.

Det här är strålande nyheter för alla oss som brinner för att skapa bättre förutsättningar för särskilt begåvade barn och elever i skolan eller i samhället i övrigt. De som gjort det hårda och strävsamma arbetet med att formulera ansökan och som därmed är beviljade medel är professor Valerie Margrain vid Karlstads universitet, professor Mara Westling Allodi, Stockholms universitet och docent Johanna Lundqvist, Mälardalens högskola. Himla bra jobbat alla ni!!

Det är värt att notera att projektet inte är styrt mot just ”gifted education” i matematik. Samtidigt är det himla roligt att se att (minst) tre av de som finns med i ansökan verkar inom just det matematikdidaktiska fältet i Sverige. Dessa är – Elisabet Mellroth, Attila Szabo och Jorryt van Bommel. Övriga som står bakom ansökan är Gisela Priebe,  Ann Charlotte Smedler, Louise Sund,  Michael Tenberg och Kirsi Tirri.  Läs mer om projektet här.

Nytt poddavsnitt – samtal med Attila Szabo om Stockholms stads handlingsplan

I det andra avsnittet lyfter vi en diskussion om hur en kommun kan åstadkomma en väl fungerande storskalig implementering av fortbildnings- och organisationsstrategier som i förlängningen ska komma särskilt begåvade elever till del i undervisningen. I detta avsnitt har vi förmånen att få samtal med Attila Szabo och vi utgår ifrån Stockholms stads handlingsplan för att möta särskilt begåvade elever. Mer om detta och andra poddavsnitt hittar ni här.

Två nya svenska böcker om särskild begåvning

Det nya året har bara börjat, men vi kan redan ta del av ytterligare två böcker som berör särskilt begåvade barn och ungdomar.

”När det enkla ändå blir svårt – särskilt begåvade elever med adhd och autism”, av Pia Rehn Bergander, tar upp ett mycket välkommet och för många relativt okänt område. Vi hoppas boken väcker många tankar, på skolor runt om i landet, om hur vi kan bli bättre på att bemöta elever som i många sammanhang benämns ”2E-elever” (2E står för ”twice exceptional”).

Boken ”Särskild begåvning i praktik och forskning”, av Caroline Snäckerström Sims m.fl., är en antologi där röster från såväl forskning som praktik kommer till uttryck. I var sitt kapitel lyfter åtta olika författare upp olika aspekter av särskild begåvning. Boken tar bland annat upp begreppet särskild begåvning, identifieringsmetoder samt olika undervisningsanpassningar från förskolan och uppåt. Vidare ges exempel på erfarenheter från olika ämnesprinciper, vilket är mycket välkommet, och från andra länder.

Båda böckerna hittar ni på Studentlitteratur.

Nyhetsbrev 17, januari 2021

God fortsättning på ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021!

Det är ett annorlunda och på många sätt ansträngande år vi har bakom oss. Ett år som vi inte i vår vildaste fantasi kunde ana att vi skulle få vara med om. Ett år som har betytt olika för olika personer med mer arbete, mindre arbete, mer ensamhet, mer funderingar och för en hel del en otrolig digital utveckling. Det finns sannolikt både positiva och negativa konsekvenser av allt som nu händer men de flesta är nog överens om att en hel del av det som introducerats under detta märkliga år är här för att stanna.

Många av oss som befinner oss inom skolans värld har fått, eller kommer snart att få, stifta bekantskap med digitala verktyg för att bedriva digital undervisning. En del av oss har gjort detta sedan tidigare men för många är det ett nytt stort kliv. Det är troligt att detta är något som vi alla skulle lära oss under den kommande femårsperioden men nu har fått lära oss under en femmånadersperiod eller i vissa fall över en helg.

Vi har på olika sätt fått vara kreativa i vår lärargärning, i vårt privata liv och i vårt sätt att leva. De flesta av oss längtar nu tillbaka till ett nytt normalt liv där vi kommer ta med oss en stor portion erfarenhet från allt som hänt.

Vi kan även ta med oss erfarenheter som andra gjort. I Nämnarens artikelserie Mattetalanger har den trettonde artikeln publicerats under förra året. Den heter Matematik på lilla kontoret och gör ett besök i förskolan där pedagoger har utvecklat ett nytt arbetssätt för att möta barn med behov av större utmaningar. Pedagogerna tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan där det bland annat står att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De ser det som viktigt att bli mer medveten om och observera all den matematik som finns runt dem såsom former, storleksordning, mått och mönster. De försöker i samlingar och andra aktiviteter, exempelvis i språkrum eller på lilla kontoret, möta frågor och funderingar från alla barn, däribland några mattetalanger. Artikeln av Maria Ahlgren och Karin Andersson finns i sin helhet på Mattetalanger.

Den ideella föreningen Intize erbjuder sedan hösten 2020 ett gratis mentorskap på distans för särskilt matematikbegåvade elever i grundskolan. Syftet med programmet är att bemöta elevernas behov av att få utforska matematikens värld tillsammans med andra likasinnade och genom distansupplägget erbjuds även deltagande för elever som bor på landsbygden. Barnen eller ungdomarna träffas en gång i veckan i grupper om tre till fyra personer. Träffarna modereras av en mentor, som ofta är en student vid en av våra tekniska högskolor, och innehållet för träffarna bestäms gemensamt av mentorn och deltagarna. Gå gärna in på Intize hemsida för att anmäla elever som kan ta del av detta landsomfattande stöd.

Precis innan jul kunde vi i en DN-artikel läsa om begåvade barn och att en satsning på dessa gynnar hela skolan. Bakgrunden till artikeln är en, i dagarna, nyutgiven bok Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2019 av Åsa Melander. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Boken tar upp en mängd frågor. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Boken tar också upp ständigt aktuella frågor rörande, nivågruppering, aktiva åtgärder, attitydförändringar och inte minst att som barn känna sig sedd.

I april förra året redovisade Skolverket sin rapport Elever som snabbare når kunskapskraven till regeringen. I uppdraget, som de fick året innan, ingick att ge förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. I rapporten kunde vi bland annat läsa att Skolverket planerade stödjande insatser för acceleration och berikning och att detta ska gälla elever oavsett var i landet de bor. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vi på Mattetalanger har ännu inte tagit del av en fortsättning på detta uppdrag. Vi kommer under våren att bevaka vad som händer och hoppas kunna återkomma med en intervju rörande detta viktiga arbete.

Sist men inte minst vill vi berätta att Mattetalanger nu arbetar för att starta upp en podd. Syftet med podden är att sprida kunskap om samt väcka tankar och idéer kring arbetet med att bemöta särskilt begåvade elevers behov. Om allt går som vi hoppas kommer du att få ta del av samtal med bland annat föräldrar, lärare, specialpedagoger, forskare, skolledare och personal inom förvaltning. Vi önskar och tror att vi får ett givande år tillsammans med er under 2021.

Allt gott och på återhörande😊

Eva och Linda