God fortsättning på ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021!

Det är ett annorlunda och på många sätt ansträngande år vi har bakom oss. Ett år som vi inte i vår vildaste fantasi kunde ana att vi skulle få vara med om. Ett år som har betytt olika för olika personer med mer arbete, mindre arbete, mer ensamhet, mer funderingar och för en hel del en otrolig digital utveckling. Det finns sannolikt både positiva och negativa konsekvenser av allt som nu händer men de flesta är nog överens om att en hel del av det som introducerats under detta märkliga år är här för att stanna.

Många av oss som befinner oss inom skolans värld har fått, eller kommer snart att få, stifta bekantskap med digitala verktyg för att bedriva digital undervisning. En del av oss har gjort detta sedan tidigare men för många är det ett nytt stort kliv. Det är troligt att detta är något som vi alla skulle lära oss under den kommande femårsperioden men nu har fått lära oss under en femmånadersperiod eller i vissa fall över en helg.

Vi har på olika sätt fått vara kreativa i vår lärargärning, i vårt privata liv och i vårt sätt att leva. De flesta av oss längtar nu tillbaka till ett nytt normalt liv där vi kommer ta med oss en stor portion erfarenhet från allt som hänt.

Vi kan även ta med oss erfarenheter som andra gjort. I Nämnarens artikelserie Mattetalanger har den trettonde artikeln publicerats under förra året. Den heter Matematik på lilla kontoret och gör ett besök i förskolan där pedagoger har utvecklat ett nytt arbetssätt för att möta barn med behov av större utmaningar. Pedagogerna tar utgångspunkt i läroplanen för förskolan där det bland annat står att varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. De ser det som viktigt att bli mer medveten om och observera all den matematik som finns runt dem såsom former, storleksordning, mått och mönster. De försöker i samlingar och andra aktiviteter, exempelvis i språkrum eller på lilla kontoret, möta frågor och funderingar från alla barn, däribland några mattetalanger. Artikeln av Maria Ahlgren och Karin Andersson finns i sin helhet på Mattetalanger.

Den ideella föreningen Intize erbjuder sedan hösten 2020 ett gratis mentorskap på distans för särskilt matematikbegåvade elever i grundskolan. Syftet med programmet är att bemöta elevernas behov av att få utforska matematikens värld tillsammans med andra likasinnade och genom distansupplägget erbjuds även deltagande för elever som bor på landsbygden. Barnen eller ungdomarna träffas en gång i veckan i grupper om tre till fyra personer. Träffarna modereras av en mentor, som ofta är en student vid en av våra tekniska högskolor, och innehållet för träffarna bestäms gemensamt av mentorn och deltagarna. Gå gärna in på Intize hemsida för att anmäla elever som kan ta del av detta landsomfattande stöd.

Precis innan jul kunde vi i en DN-artikel läsa om begåvade barn och att en satsning på dessa gynnar hela skolan. Bakgrunden till artikeln är en, i dagarna, nyutgiven bok Skola och begåvning. Intervjuer 1995–2019 av Åsa Melander. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Boken tar upp en mängd frågor. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Boken tar också upp ständigt aktuella frågor rörande, nivågruppering, aktiva åtgärder, attitydförändringar och inte minst att som barn känna sig sedd.

I april förra året redovisade Skolverket sin rapport Elever som snabbare når kunskapskraven till regeringen. I uppdraget, som de fick året innan, ingick att ge förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. I rapporten kunde vi bland annat läsa att Skolverket planerade stödjande insatser för acceleration och berikning och att detta ska gälla elever oavsett var i landet de bor. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vi på Mattetalanger har ännu inte tagit del av en fortsättning på detta uppdrag. Vi kommer under våren att bevaka vad som händer och hoppas kunna återkomma med en intervju rörande detta viktiga arbete.

Sist men inte minst vill vi berätta att Mattetalanger nu arbetar för att starta upp en podd. Syftet med podden är att sprida kunskap om samt väcka tankar och idéer kring arbetet med att bemöta särskilt begåvade elevers behov. Om allt går som vi hoppas kommer du att få ta del av samtal med bland annat föräldrar, lärare, specialpedagoger, forskare, skolledare och personal inom förvaltning. Vi önskar och tror att vi får ett givande år tillsammans med er under 2021.

Allt gott och på återhörande😊

Eva och Linda

Ett år fyllt av aktiviteter

Även om det var länge sedan senast har vi på Mattetalanger under det gångna året varit mer aktiva än någonsin. Konferenser, workshops, matematikdagar, nationella utredningar har avlöst varandra och det vill vi naturligtvis berätta mer om. Detta nyhetsbrev blir därför såväl en resumé om vad som hänt som en blick framåt.

I juni 2019 fick Skolverket regeringsuppdraget att lämna förslag på” hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan, som har lätt att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, kan stärkas och stödjas. Syftet är att förbättra de reella möjligheterna för dessa elever att berikas och accelerera i sitt lärande, oavsett var i landet de bor.” Redovisningen av uppdraget om Elever som snabbare når kunskapskraven publicerades igår och häri kan man bland annat läsa att

”Skolverket avser att ta fram utvecklingsinsatser för att stärka och stödja skolors arbete med att ge elever, oavsett var i landet de bor, möjlighet att både berikas och accelerera i sitt lärande. Insatserna omfattar både stödinsatser till skolchefer och rektorer och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal. Vid beslut om föreslagna författningsändringar behövs även informationsinsatser till skolchefer och rektorer för att göra förändringarna kända och accepterade. Därtill planeras en översyn av Skolverkets befintliga stödinsatser och stödmaterial.”

Mattetalanger ser med förväntan fram emot dessa och andra insatser.

En annan myndighet som under de senaste åren haft fokus på utmanande undervisning är Skolinspektionen. I en tidigare rapport ”Tematisk analys – utmaningar i undervisningen” från 2016 framträder ett behov av undervisning som utmanar och fördjupar lärandet. Rapporten bygger på samlade erfarenheter, aktuell forskning och resultat från skolenkäten. Utifrån dessa resultat genomförde skolinspektionen 2018 en större utvärdering ”Utmanade undervisning för högpresterande elever” riktad till gymnasieskolan och elever som är högpresterande (enligt definitionen: gått ut grundskolan med höga betyg). Studien genomfördes med klassrumsobservationer, intervjuer av elever, lärare, skolledning och elevhälsa och fokus var undervisningens utformning för att utmana och stimulera eleverna. Resultatet visar att en tredjedel av lektionerna som observerades hade låg kvalitet, i matematik var det närmare hälften, vad gäller att ge en stimulerande undervisning, medan ca en fjärdedel av lektionerna bedömdes ha haft utmaningar och stimulans i hög grad. Vad som utmärker lektioner med bristande respektive hög grad av stimulans och utmaningar går att läsa vidare om i rapporten. Där går även att läsa hur viktigt rektors ansvar är i denna fråga och hur mycket som påverkas av om rektor har tydliga strukturer för observationer av hur undervisningen bedrivs i klassrummet. I början av 2020 inleddes en ny utvärdering på samma tema, nu riktad till årskurs 4 i grundskolan, ”Stimulerande undervisning för elever i årskurs 4 som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling” och Mattetalanger ser fram emot att få ta del av detta resultat.

I augusti 2019 stod Sverige och BTH för första gången värd för det Nordiska talangnätverkets konferens där deltagarna mötte föreläsare, från såväl Sverige som våra grannländer, med mångåriga erfarenheter av arbete med särskilt begåvade barn och elever. Konferensens tema var Framtidens skola för särskilt begåvade elever, en skola där kunskap om särskild begåvning samt anpassning av undervisningsstöd till särskilt begåvade elever är en naturlig del av all skolverksamhet. Parallellt med konferensen arrangerades också ett nordiskt talangläger för ungdomar i åldern 14–18 år. Totalt 22 elever från olika nordiska länder träffades tillsammans med forskare för att utmanas inom artificiell intelligens och matematik. På Mattetalangers sida för Nordiska talangkonferensen och Nordiska talanglägret finns såväl presentationer från konferensen som material från ungdomarnas läger. Välkomna in!

Det har varit fler konferenser och läger med fokus på särskild begåvning och matematik under den senaste tiden. En av dessa är Matematikbiennalen i Växjö i januari 2020 där Mattetalanger var representerade med en föreläsning ”Insatser för särskilt matematikbegåvade elever – vad har hänt hittills och hur ser framtiden ut” och en workshops i form av ”Kollegor emellan” med titeln ” Framtidens skola för särskilt matematikbegåvade elever” som byggde vidare på den workshop som mattetalanger ansvarade för i mars 2019. På biennalen fanns än fler pass som berörde särskild begåvning i matematik. Gå gärna in på Matematikbiennalens app och ta del av bidragen.

En återkommande matematikdag för yngre elever som i år kördes för fjärde året i rad är Möjligheternas dag i Karlskrona. Där samlades ca 100 elever i åldrarna 6–12 år under ett antal timmar för att tillsammans utforska olika logiska spel, kryptering, uppskattning och avslutningsvis en matematisk tipspromenad. Andra liknande arrangemang har genomförts i Växjö i form av Mattefredag och genom kontinuerliga träffar i matteklubbar runt om i vårt avlånga land.

Med Coronavirusets framfart ställs krav på social distans vilket gjort att matematikaktiviteter för särskilt begåvade och intresserade elever kan komma i kläm. I Karlskrona kommun har vi dock fortsatt vår veckoliga undervisning för särskilt matematikbegåvade högstadieelever online på distans. Vi upplever att det fungerar mycket väl, speciellt då vi i gruppen känner varandra väl sedan tidigare. Senaste gången var temat korttrick och det finns flera you-tube-filmer som visar härliga trick som elever kan fundera över. På följande länk hittar du ett trick som även något yngre elever kan jobba med. Lösningen finns att finna i ett äldre nummer av Nämnaren.

Under senhösten 2019 antog Stockholm stads utbildningsnämnd en handlingsplan för att kunna möta särskilt begåvade elever. Planen är kortfattad men ändå informativ och ger förslag på konkreta åtgärder i verksamheten. Här lyfts seminarier för lärare, skolledare och personal inom elevhälsa fram. Vidare presenteras ett intressant förslag på att införa navskolor och mentorer. Den välformulerade planen kan med fördel användas som en grundläggande utgångspunkt för kommuners utveckling inom området. Genom att komplettera handlingsplanen med mer detaljerade åtgärder anpassade efter den lokala situationen går man snabbare ytterligare ett steg framåt.

I Sverige pågår just nu minst två forsknings- och utvecklingsprojekt som berör särskild begåvning i matematik. Det ena projektet fokuserar Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning och är ett samarbetsprojekt mellan Örebro kommun, Karlstad kommun och Örebro universitet. Det andra projektet studerar hur lärarstudenter konstruerar matematiska problem för särskilt begåvade elever med hjälp av digitala medel och är ett samarbete mellan Karlstad universitet och Stockholm stad. Det förra projektet drivs av Andreas Bergwall och Elisabet Mellroth och i det senare av Mirela Vinerean-Bernhoff, Maria Fahlgren och Attila Szabo. Mattetalanger följer med nyfikenhet framstegen.

I Mattetalangers artikelserie i Nämnaren presenterades i höstas en artikel på temat ”Twice exceptional. Att ha särskild begåvning med samtidig funktionsnedsättning”. I denna artikel belyser Pia Rehn Bergander vikten av att möta även dessa elevers behov. Artikeln skulle kanske kunna ses som en liten försmak av den bok inom området som Pia snart kommer att ge ut. På Mattetalangers hemsida informerar vi så snart lanseringen startar.

I detta sammanhang kan vi också nämna att det finns spel-och programvaruutvecklare som sedan en tid tillbaka utformar en metodik som, med stöd av lärares insatser, är tänkt att kunna användas som ett medel för att få med exempelvis särskilt begåvade npf-elever och hemmasittare i undervisningen och väcka deras lust att visa sina förmågor inom olika ämnen. Det är en spännande idé som verkligen väcker vår nyfikenhet. Vem kittlas inte av tanken att få personifiera en avatar som löser spännande utmaningar i dataspelens värld?

Kanske är tanken på att personifiera en avatar användbar för oss alla just denna vår. Då kan vi tillsammans ge oss ut på riktiga äventyr oavsett ålder och hur många vi är. Men det kan säkert bli lika härligt om man utmanar mormor och morfar på ett ”vanligt” parti digitalt schack. Bara fantasin sätter gränser.

Ta väl hand om varandra och ha en fin påsk

Hälsningar Linda och Eva