Lagom till midsommar släpps tredje avsnittet i podden Mattetalanger. Denna gång får du möta Åsa Sjöwall från Skolverket och höra hur hennes och Skolverkets tankar och arbete går vad det gäller kompetensutvecklingsinsatser relaterade till de behov som identifierades i rapporten ”Elever som snabbare når kunskapskraven”. Klicka in på podden, lägg dig i hängmattan och fundera på vad som sägs. Hör gärna av dig med dina tankar till Mattetalanger.
Varma hälsningar Linda och Eva
Det är fantastiskt roligt att kunna meddela att Vetenskapsrådet har beviljat medel till en forskarskola Pedagogiska insatser för särskilt begåvade elever i inkluderande utbildningssystem: Forskarskola om pedagogik och särskild begåvning för lärarutbildare. Projektet blev beviljat medel på hela 39,69 miljoner kronor vilket ger möjlighet att välkomna nio nya doktorander inom fältet i Sverige. Två är tänkta att forska inom specialpedagogik vid Stockholms universitet, två inom didaktik vid Mälardalens högskola och fem inom utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet. Medlen medger också att det startas upp ett nordiskt samarbete mellan doktorander, att det skapas tre nya doktorandkurser inom ”gifted education” samt att det kommer att ges en nordisk konferens inom fältet år 2025.
Det här är strålande nyheter för alla oss som brinner för att skapa bättre förutsättningar för särskilt begåvade barn och elever i skolan eller i samhället i övrigt. De som gjort det hårda och strävsamma arbetet med att formulera ansökan och som därmed är beviljade medel är professor Valerie Margrain vid Karlstads universitet, professor Mara Westling Allodi, Stockholms universitet och docent Johanna Lundqvist, Mälardalens högskola. Himla bra jobbat alla ni!!
Det är värt att notera att projektet inte är styrt mot just ”gifted education” i matematik. Samtidigt är det himla roligt att se att (minst) tre av de som finns med i ansökan verkar inom just det matematikdidaktiska fältet i Sverige. Dessa är – Elisabet Mellroth, Attila Szabo och Jorryt van Bommel. Övriga som står bakom ansökan är Gisela Priebe, Ann Charlotte Smedler, Louise Sund, Michael Tenberg och Kirsi Tirri. Läs mer om projektet här.
I det andra avsnittet lyfter vi en diskussion om hur en kommun kan åstadkomma en väl fungerande storskalig implementering av fortbildnings- och organisationsstrategier som i förlängningen ska komma särskilt begåvade elever till del i undervisningen. I detta avsnitt har vi förmånen att få samtal med Attila Szabo och vi utgår ifrån Stockholms stads handlingsplan för att möta särskilt begåvade elever. Mer om detta och andra poddavsnitt hittar ni här.
Har du elever eller barn som går i högstadiet och som vill få mer utmaningar och fördjupa sig i matematikens värld? Varför då inte göra en anmälan till Intize som under Vetenskapsfestivalen 17-18 april arrangerar mentorsträffar på distans. Fokus kommer att ligga på problemlösning samt hur man kan använda sig av olika matematiska verktyg för att lösa svårare problem. För mer information och anmälan kan du klicka här.
Det nya året har bara börjat, men vi kan redan ta del av ytterligare två böcker som berör särskilt begåvade barn och ungdomar.
”När det enkla ändå blir svårt – särskilt begåvade elever med adhd och autism”, av Pia Rehn Bergander, tar upp ett mycket välkommet och för många relativt okänt område. Vi hoppas boken väcker många tankar, på skolor runt om i landet, om hur vi kan bli bättre på att bemöta elever som i många sammanhang benämns ”2E-elever” (2E står för ”twice exceptional”).
Boken ”Särskild begåvning i praktik och forskning”, av Caroline Snäckerström Sims m.fl., är en antologi där röster från såväl forskning som praktik kommer till uttryck. I var sitt kapitel lyfter åtta olika författare upp olika aspekter av särskild begåvning. Boken tar bland annat upp begreppet särskild begåvning, identifieringsmetoder samt olika undervisningsanpassningar från förskolan och uppåt. Vidare ges exempel på erfarenheter från olika ämnesprinciper, vilket är mycket välkommet, och från andra länder.
Båda böckerna hittar ni på Studentlitteratur.
Mattetalanger välkomnar er alla till ett nytt och förhoppningsvis bättre år 2021 med detta nyhetsbrev.
Ta väl hand om varandra.
En nyutkommen bok om Skola och begåvning kan kanske vara ett gott litteraturtips så här i vintermörkret. Boken är skriven av Åsa Melander, numera doktorand inom området. Följande text är hämtad från Studentlitteraturs hemsida:
”Duktiga elever klarar sig alltid! Så har det ofta låtit i den allmänna debatten om skolan. Under senare år har dock framkommit att barn som har lätt för att lära inte alltid har det särskilt bra i skolan. Denna bok ger en bild av den svenska inställningen till begåvning och av begåvade elevers egna erfarenheter. Behöver begåvade elever stimulans, eller klarar de sig själva? Skola och begåvning bygger på intervjuer under åren 1995-2020. Författaren har intervjuat studenter med toppbetyg från gymnasiet, rektorer, skolpolitiker och forskare. Hur har skolgången upplevts av de begåvade och hur har den allmänna inställningen till begåvning förändrats under dessa tjugofem år? Hur skapar vi en skola där även begåvade elever får möjlighet att utvecklas? Skola och begåvning vänder sig till såväl lärare, skolledare och annan skolpersonal som till politiker. Boken är relevant för alla som är intresserade av hur skolan upplevs av barn som har lätt för att lära. ”.
Den ideella föreningen Intize har sedan 2015 bedrivit ett mentorskapsprogram i matematik för särskilt begåvade barn i Göteborg. Hösten 2020 har de även startat ett program på distans, som vänder sig till särskilt begåvade grundskoleelever i glesbygd. Läs mer och anmäl intresse om att få eller bli mentor här: www.intize.org/sarskild-begavning/
Den ideella föreningen Intize får stöd med drygt 1,5 miljoner kronor från Arvsfonden för ett projekt som ska möta behov hos särskilt begåvade elever i grundskolan
Syftet med projektet är att möta behov hos särskilt begåvade elever i grundskolan som inte blir stimulerade av undervisningen i skolan. Genom träffar på distans når projektet ut till barn i hela landet där det kan finnas begränsade möjligheter till nivåanpassad stimulans i skolan och på fritiden. Studenter på högskola och universitet blir mentorer och bidrar till särskilt begåvande elevers utveckling.
– Vi är så glada att Arvsfonden vill stödja vårt projekt, eftersom vi vet att det kommer att göra stor skillnad för de barn och ungdomar som involveras. Vi vet från vår tidigare verksamhet att efterfrågan är stor för att få en matematikmentor men också för att få träffa andra barn med liknande intressen, säger Linda Ekberg, projektledare.
Målgruppen är särskilt begåvade barn i grundskolan, 7 – 15 år. Det finns ingen definitiv definition av denna grupp. Skolverket uppskattar att cirka 5 procent av alla barn är särskilt begåvade. I projektet kommer det inte vara relevant att klassificera barn som särskilt begåvade. Viktigast är att barn, som lätt når kunskapsmålen i skolan och har ett särskilt intresse för matematiken, blir stimulerade och att deras behov blir mötta. I praktiken innebär detta att alla barn som söker sig till projektet får prova att vara med i en grupp, i den mån det finns plats.
– Detta projekt är ett bra exempel på hur man kan inkludera och engagera barn med särskilda behov. Tillsammans får vi nya idéer att växa för ett samhälle där alla kan delta på lika villkor. Runt om i Sverige finns det många goda idéer men ibland saknas pengar. Därför finns Arvsfonden, säger Gunilla Svensson, enhetschef Arvsfonden.
Senaste bidraget i Mattetalangserien i Nämnaren tar upp ett förskoleperspektiv på utmanande matematik. Ta här del av Matematik på lilla kontoret.