Vad hände på Möjligheternas dag? Vad sa Skolinspektionens senaste granskning? Vad gör en kompetensnavskola? Vilka är de senaste avsnitten i Mattetalangers podd? Ja, det är nästan lika spännande att läsa vårt senaste nyhetsbrev Tid att gå i idé som rimmet på klapparna:)
God jul och gott nytt år från oss på Mattetalanger
I mitten av december lanserade Skolinspektionen sin nya podd ”Inspektionspodden”. Ett av de avsnitt som publicerades i första omgången handlar om elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling och samtalet tar utgångspunkt i Skolinspektionens granskningar på samma tema.
Alla elever har rätt att utvecklas så långt möjligt. Hur fungerar skolan för de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling? Kan man ställa elevers behov mot varandra, de som ligger långt fram och de som inte når målen? Och vad händer med elever som saknar stimulans i skolan? Allt detta och mycket mer diskuterar vi i podden om Elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.
Medverkar i podden gör Eva Pettersson, forskare och prorektor vid Blekinge tekniska högskola, Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör, Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen och moderator Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen.
Allt fler kommuner formulerar handlingsplaner och genomför förändringar i sin organisation för att finna vägar att stödja utvecklingen av särskilt begåvade elever. Som ett led i implementeringen av Stockholms stads handlingsplan har Lugnets skola i Hammarby sjöstad blivit ett kompetensnav för lärande om särskilt begåvade elever. Skolan erbjuder extralektioner i bild och har speciella undervisningsgrupper i engelska, svenska och matematik. Läs mer om skolan och vikten av tidigt stöd för särskilt begåvade elever i Pedagog Stockholm.
Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus på elever i årskurs 4, ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.
Alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, men elever som har lätt för att lära får ofta inte tillräckligt med stimulans och utmaningar av skolan för att komma längre i sitt kunnande.
Skolinspektionens nya granskning visar att hela 24 av 29 av de granskade skolorna behöver utveckla sin undervisning för att säkerställa att dessa elever får en utbildning som ger dem möjlighet att stimuleras och nå en kunskapsmässig utveckling utifrån deras förutsättningar. Granskningen har fokuserat både på lärarnas arbete och i vilken mån skolans ledning stödjer en undervisning som stimulerar dessa elever.
– Om skolan inte lyckas främja elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna kan följderna bli stora. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet. Bristande stimulans kan också leda till passivitet hos elever, vilket i förlängningen kan leda till att elever misslyckas i skolan, säger Ulrika Rosengren utredare på Skolinspektionen
Denna granskning visar på flera gemensamma drag med den granskning som Skolinspektionen gjorde av undervisningen för högpresterande elever i gymnasieskolan år 2018. ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program”
I båda granskningarna framkommer att även om enskilda lärare lyckas väl i sitt arbete i klassrummet stöder skolans övergripande organisation i låg grad lärarnas strävan att ge stimulans och utmaningar till dessa elever. Då finns det risk att eleverna utelämnas till enskilda lärares kompetens och engagemang. Det framgår även från båda granskningarna att dessa elever sällan synliggörs i skolans resultatuppföljningar.
Alltfler kommuner formulerar handlingsplaner som inkluderar särskilt begåvade barn och elever. Karlskrona kommun beslutade i mitten av oktober att anta sin första handlingsplan för dessa barn och elever. Som inspiration till andra kommuner publicerar vi den här – Handlingsplan – barn och elever med särskild begåvning Karlskrona 2022. Notera särskilt den tydliga ansvarsfördelningen mot slutet av planen.
I det nionde poddavsnittet går vi mer praktiknära och samtalar om vilka möjligheter som finns att arbeta med fördjupningsgrupper, i skolan regi och nära integrerat med ordinarie skolverksamhet, för att stimulera och utmana högpresterande och särskilt begåvade matematikelever. Vi har nöjet att diskutera detta med Cecilia Eriksson, speciallärare i matematik i årskurs 4–6 samt forskarstuderande vid Uppsala universitet inom naturvetenskapens didaktik. Detta och alla andra poddavsnitt finner ni där poddar finns eller via denna sida.
Lagom till sommar och semester finns nu ett nytt nyhetsbrev att ta del av. Vi önskar er alla en avkopplande och skön ledighet!
Nu är antagningen till vetenskapsprogrammet Junior Academy öppen. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och New York Academy of Sciences (NYAS) driver tillsammans projektet Junior Academy, som ger ungdomar en unik möjlighet att utveckla sina kunskaper i naturvetenskap och teknik. Svenska ungdomar samarbetar med andra unga från hela världen för att lösa globala samhällsutmaningar.
Junior Academy erbjuder unga från 13 till 17 år att på sin fritid klura på innovativa lösningar till olika utmaningar och problem. Utmaningarna kan exempelvis vara att minska vattenförbrukningen i städer, utveckla nya former av förnybar energi eller miljövänliga byggnader. Junior Academy erbjuder ett internationellt nätverk som skapar ett fantastiskt utbyte mellan engagerade elever och vetenskapsmän.
Vi hoppas att många av våra talangfulla tjejer och killar tar och får chansen att ansöka om medverkan. Sprid infon i alla dina kanaler.
Onsdagen den 13 april, kl. 18.45, visar SVT barn ett avsnitt ur serien ”Så lever jag”. I onsdagens avsnitt får vi möta Malcom som är särskilt begåvad. I sin vardag får han bland annat stöd av mentorer från Intize och i det sammanhanget får han möjlighet att träffa likasinnade.
Från programmets hemsida kan vi läsa:
”Malcom är särskilt begåvad. Han är sju år och går i tredje klass, men har matematik och svenska tillsammans med sexorna. Ibland vill andra barn sätta honom på prov med supersvåra mattetal och det tycker Malcom är kul. Det allra värsta är när skolan känns för lätt.”
Ta gärna del av detta fina porträtt av hur det kan vara att vara särskilt begåvad.
Nu finns äntligen ett nytt rykande hett poddavsnitt ute. I avsnitt 6 berättar Elisabet Mellroth om såväl en fortbildning för lärare i grundskolan som hur man kan införa ökade matematikutmaningar i gymnasieskolan. Läs mer om avsnittet och vår gäst här och lyssna till vårt samtal (och alla andra spännande samtal) här.